Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1930. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fridsamhet och god vilja — det är först, om man börjar tänka på
underlåtenhetssynderna, som man kunde ha skäl att se året i mörkare dager.
Danmarks stora och även för dess nordiska grannar oroväckande
underlåtenhetssynd var dess vårdslösande av det nationella försvaret — en naturlig följd
av den^ under föregående år uppkomna parlamentariska situationen: i folketinget
en majoritet bildad av socialdemokraterna och radikala vänstern, vilka båda
eftersträvade försvarets förintande, i landstinget ett flertal av konservativa och
venstre, vilka väl båda önskade vidmakthålla landets försvar men icke sig
emellan kunde upprätthålla enig samverkan.
Handläggningen av försvarsfrågan präglades under året av förhandlingar med
venstre, utan vars medverkan regeringen ej skulle kunna föra sina planer igenom
i landstinget. Försvarsministern uttalade i början av året, att regeringens förslag,
vilket framlades hösten 1929, icke finge uppfattas som ett ultimatum, utan att
man mycket väl kunde diskutera åtskilliga detaljer, bl. a. hur många
inspektionsfartyg Danmark borde ha. Men om två ting ville regeringspartierna icke
kompromissa. De komme icke att gå med på något förslag, som avsåge fortsatt
tillämpning av den allmänna värnplikten, och de ämnade vidhålla att Danmarks
militärväsen skulle inrättas som ett vaktvärn, då de ansågo att Danmark ej var i stånd
att försvara sin neutralitet utan endast mäktade konstatera densamma.
Redan i mitten av mars ansåg man sig kunna konstatera, att alla utsikter till en
kompromiss med venstre brustit, men samtalen fortsattes och i mitten av april
voro rykten ute, att preliminär överenskommelse nåtts om ett nedrustnings förslag.
Ryktet var emellertid för tidigt ute och riksdagssessionen 1929—30 avslutades
utan att regeringen kunnat i någon form genomdriva sin ståndpunkt i
försvarsfrågan. Medan sålunda de försvarsvilliga partierna tack vare sitt fjertal i
landstinget lyckades att förhindra eller åtminstone uppskjuta ett principiellt
avrust-ningsbeslut, fortsattes i praktiken det danska försvarets rasering. Framför allt
gällde detta marinen. En av regeringens första åtgärder, när den nya
riksdagssessionen öppnades i början av oktober, blev att i oförändrad omfattning åter
framlägga sitt förslag i försvarsfrågan. Även på hösten inledde regeringssidan
med förbigående av de konservativa hemliga förhandlingar med venstre i
försvarsfrågan, vilka pågingo vid årsskiftet.
Även behandlingen av andra propositioner präglades av den rådande
parlamentariska maktfördelningen, vilken gjorde det omöjligt att genomföra något
förslag av rent partipolitisk prägel. Sålunda var det under sessionen 1929
—30 omöjligt att genomföra regeringens förslag till en jordreform, vilket bland
annat gick ut på införandet av expropriation av jord för upprättande av nya
småbruk och avrundande av undermåliga småbruk samt på tillämpning av
»statsfäste» vid upplåtande av jord i stället för äganderätt. Jordreformen blev
föremål för riksdagens prövning även under sessionen 1930—31, men det föreföll
icke heller då sannolikt att regeringen skulle kunna vinna venstres medverkan till
dylika omvälvningar. Under hösten framlades också på nytt ett reviderat förslag
till trustlagstiftning, som heller icke genomfördes under året.
Såg det sålunda mörkt ut för ministären Stauning beträffande de stora
parti-skiljande frågorna, så lyckades den dock under året genomföra åtskilliga
betydelsefulla åtgärder. När riksdagen hemförlovades i april, hade sålunda antagits
både en ny aktiebolagslag och en ny banklag, genom vilka man för framtiden ville
336.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
