Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1930. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Danmark - Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att möta den inträdande depressionen sågo sig betydande
arbetsgivaregrupper nödsakade att uppsäga avtal, som skulle utgå i början av 1931.
Det goda året 1930 slutade sålunda långt ifrån lika hoppfullt som det börjat.
Island.
Islands regering igso:
T h 6 r h a 11 s s o iij T., stats-, närings- och
kommunikationsminister.
Jönsson, J., justitie- och kyrkominister.
Amason, E., finansminister.
Under en period av obruten framgång firade Island 1930 alltingets looo-årsfest
— det var den händelse, som överskuggade allting annat under året men
som också hade kommit islänningarna att på alla områden inrikta sig mot höga
mål just 1930.
Även om naturen vid ett par tillfällen var något njugg på sol och värme under
själva festdagarna och bjöd på en mera isländskt skiftande väderlek än
islänningarna själva önskat, så fortfor den i själva verket att liksom under en hel
rad av föregående år låta sin nåds sol lysa över landet. Alltsedan Island 1918
fick sin fulla självständighet hade det varit nästan oavbruten medgång. Och
icke heller 1930 bröt denna goda ordning. Torskfisket var lyckosamt och likaså
sillkampanjen. Vulkanerna sovo och isen höll sig fjärran.
Alldeles utan sorger förgick visserligen icke året. I dess början drabbades
Islands enda stora privatbank, Islandsbanki, av en krasch, som beräknades få svåra
verkningar för hela ön. Dess aktiva och passiva övertogos emellertid av ett under
alltingets medverkan nybildat bankföretag, Utvegsbanki Islands, Islands
fiskeri-bank, med ett aktiekapital av 7 millioner isländska kronor, varav staten
tecknade majoriteten. Denna nya bank var redan i full gång, när
jubileumshögtidligheterna höllos i slutet av juni, och all den oro, som dess föregångares stängning
medfört, var då blott ett obehagligt minne.
Ett obehag, som icke lika raskt övervanns, var den tillspetsning i den redan
förut starka politiska hätskheten, som inträdde under våren, när en känd
isländsk sinnessjukläkare i statstjänst gjorde gällande att justitie- och
kyrkoministern, agrarpartiets faktiske ledare Jonas Jonsson icke vore vid sina sinnens
fulla bruk. Denna aktion, i vilken den konservativa oppositionen snart förnekade
all delaktighet, betraktades av folkopinionen landet över icke såsom annat än en
grundlös anklagelse med politisk syftning — en öppen konflikt mellan Jonas
Jönsson och de isländska läkarnas organisation beträffande de former, under
vilka ämbetsläkare skola tillsättas, gav även stöd åt en dylik misstanke. För
regeringens del löstes konflikten därigenom att läkaren ifråga avskedades från
sin statsbefattning och att Jonas Jönsson gav sig ut på en agitationsturné runt
landet, under vilken han övertygade tvivlarna och inhöstade mycken politisk
fördel. Sinnessjukläkarens obedda inblandning hade med politisk skarpblick
stämplats som hemfridsbrott, vilket i den isländske bondens öga nästan är en
dödssynd.
I islänningarnas eget tusenårsfirande kunde dock icke denna kontrovers
blanda någon malört. Att störa den stora okonstlade folkfesten, i vilken tusen-
339.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
