Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1930. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Island - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett bindeled utgör hädanefter även den utsände svenske generalkonsul, om vars
tillsättande årets riksdag fattade beslut och som redan infunnit sig i Reykjavik
i god tid före looo-årsfesten.
Finland,
Finlands regeringar ipso.
Ministären Kallio.
(i6 augusti 1929—4 juli 1930.)
Kallio, K., statsminister.
P r o c o p é, Hj. J., utrikesminister.
Kaila, E., justitieminister.
L i n t u r i, A. V. J., inrikesminister.
N i u k k a n e n, J., försvarsminister.
R e i n i k k a, T., finansminister.
Ellilä, K. J., jordbruksminister.
J u n e s, A., bitr. jordbruksminister.
K u k k o n e n. A., undervisningsminister.
L a h d e n s u o, J. T.,
kommunikationsminister.
H e i k k i n e n, P. V., handelsminister.
Leppälä, J., socialminister och minister
utan portfölj.
Ministären Svinhufvud.
(4 juli 1930 —)
Svinhufvud, P. E., statsminister.
Procopé, Hj. J., utrikesminister.
Söderholm, K. G., justitieminister.
K u o k k a n e n, E. V., inrikesminister.
Man ner, A. V., bitr. försvarsminister och
t. f. försvarsminister till 10 juli, från 10
juli försvarsminister.
Österman, H. V., bitr. försvarsminister
från 10 juli.
V e n n o 1 a, J. H., finansminister.
Raatikainen, A., jordbruksminister.
K o i v i s t o, J., bitr. jordbruksminister.
V i r k k u n e n, P. E., undervisningsminister.
W i 11 i n g, R. J., kommunikationsminister.
S o 1 i t a n d e r, K. A. W., handelsminister.
T u o m i v a a r a, E. A., socialminister.
% r 1930 fick i Finland helt sin prägel av den nationella, mot kommunismen
riktade folkrörelse, åt vilken Lappo gav namn. Lappos namn var icke förut
obekant — en minnesvård invid Lappo station påminner om den 14 juli 1808,
då Adlercreutz vann sin seger över Rajevskis armé: »Den sköna dagen på
Lappos slätt».
De finskösterbottniska bönderna i denna trakt äro ett kraftfullt släkte, kända
för sin okuvliga frihetskärlek, men också för sitt hetsiga temperament.
Österbottens historia rymmer berättelsen om klubbekriget, som var de
österbottniska böndernas eget företag helt ut. Det finska frihetskriget var även på ett
alldeles särskilt sätt de österbottniska böndernas. Det var i Österbotten
resningen mot de röda började, det var Österbottens folk som var rörelsens första
underlag. I socknarna kring Lappo — på finska Lapua — rekryterades en stor
del av den berömda jägarbataljonen, som blev kärnan i vita armén. Betecknande
för folklynnet är även att pietismen i sin strängaste form har ett stamhåll i
samma trakt — pietismen utgjorde ett viktigt inslag i Lapporörelsen.
Lapporörelsen framträdde spontant — man fick ett intryck av att det var
ungdomen, som självrådig och snabb gick i spetsen men som genast uppnådde de
äldres godkännande och stöd. Rätt snart framträdde emellertid några toppfigurer.
Man talade om ett triumvirat av likställda. Alldeles obestridligt blev dock
Lappobonden Vihtori Kosola rörelsens ledare. Trots den Mussolinigest, med vilken
han en av de kritiska dagarna råkade bliva förevigad, visade han sig icke vara
342.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
