Svenska Dagbladets Årsbok / Nionde årgången (händelserna 1931) / 120 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1931. Av professor T. Thunherg - Status epidemicus - Tularemien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Annus Medicus 1931

Av professor TORSTEN THUNBERG.

Status epidemicus.

Vi börja, såsom sedvanligt, denna översikt med några sifferuppgifter rörande
de viktigare epidemiska sjukdomarnas frekvens i vårt land under 1931,
varvid vi, på grund av att det erforderliga siffermaterialet ännu ej i sin helhet är
tillgängligt, måste utesluta årets sista kvartal. För jämförelses skull medtaga vi
dels värdena för åren 1927—1930, dels, för belysning av utvecklingen under en
något längre period, motsvarande siffror för år 1921.

						(1/1—1/10)
	1921	1927	1928	1929	1930	1931
Smittkoppor ..................	2	—	—	—	—	—
Difteri ......................	15,133	3,816	2,734	2,857	4,695	1,844
Skarlakansfeber ..............	9,264	5,376	6,149	9,429	8,932	4,210
Tyfus och paratyfus ..........	1,123	463	444	602	576	285
Epidem. hjärnhinneinflammation	120	147	131	113	80	47
Barnförlamning ...............	141	375	385	1,298	326	69
Undulantfeber ................	—	—	—	128	105	108
Sömnsjuka ....................	1,512	129	344	153	109	54

En granskning av de ovan angivna siffrorna visar, att året ur epidemiologisk
synpunkt får betraktas såsom ganska gott. Antalet sjukdomsfall i de
smittosamma sjukdomar, vilka vi äro vana att få dragas med, var rätt lågt.

Med hänsyn till de smittosamma sjukdomarna lärde oss emellertid året 1930,
att vårt land inom sina landamären har att räkna med en hittills förbisedd
sjukdom, tularemien.

Tularemien.

Historien rörande tularemien såsom en av vetenskapen klarlagd, enhetlig
sjukdom kan anses gå tillbaka till år 1911, då den amerikanske forskaren McCoy hos
en i Kalifornien förefintlig ekorrart (Citellus Beecheyi, »ground squirrel»)
beskrev en pestliknande sjukdom, som kort efteråt erhöll namnet tularemi efter
Tularedistriktet i Kalifornien, där flertalet av de första fallen iakttagits. Snart
var man också i stånd att isolera den för sjukdomen ansvariga bakterien, »Bacterium tularense».

Vad som skänker denna djursjukdom ett särskilt intresse är vad en annan
amerikansk läkare, Pearse, ävenledes 1911 hade tillfälle att uppvisa, nämligen att
tularemien även angriper människor. Han påvisade nämligen i staten Utah sex
fall av mänsklig tularemi.

Sedan man väl fått ögonen öppna för sjukdomen och lärt sig att, särskilt på
serumundersökningens väg, med säkerhet diagnostisera den, ökades de iakttagna
fallens antal alltmer. Sjukdomen befanns spridd över en stor del av Förenta
staterna.

Då det vetenskapligt så väl genomarbetade Europa dittills ej haft något att
förmäla om någon liknande sjukdom, låg det till en början nära till hands att
tänka sig, att tularemien var en till nya världen begränsad sjukdom. Så kommo
emellertid övertygande bevis för att även Japan var hemsökt därav. Att för

120

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>