Svenska Dagbladets Årsbok / Nionde årgången (händelserna 1931) / 135 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krisåret 1931. Av redaktör Ernst Klarin - Skilsmässan från guldet - Årsskörden försämrad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvartalet, om än prisen förblevo
otillfredsställande, och man fick trösta sig
med att exporten förmodligen skulle ha
alldeles upphört, i fall guldprisen
bibehållits.

Två finländska auktoriteter, som deltagit i valutaöverläggningarna i Stockholm, anträda återfärden i flygmaskin: t. v. chefen för Finlands bank Ryti, t. h. chefen för finska statens cellulosakoncern Kotilainen.

Å andra sidan minskades icke
importen i den omfattning man haft anledning
tro till följd av kronans starkt nedsatta
köpkraft i utlandet. Under både
oktober och november var importen
rekordartat stor, och importöverskottet uppgick
vid november månads slut till över 300
mill. kr. Flera faktorer bidrogo till
detta resultat. Varor hade i många fall
före guldmyntfotens övergivande
inköpts mot växlar, som i oktober eller
november skulle betalas, och fruktan för
import- eller valutarestriktioner
påskyndade under dessa månader en införsel,
som annars kunnat uppskjutas, men som
nu fick betalas kontant. Den
förbättring av handelsbalansen, som man
väntat av kronfallet, lät alltså vänta på
sig. Vi undgingo emellertid genom
övergivandet av guldet att få vår export
hämmad, att råka i hårda arbetstvister och att få arbetslösheten starkt ökad,
vilket annars varit ofrånkomligt. Vid tillkännagivandet av att riksbanken ej
längre skulle inlösa sina sedlar med guld hade regeringen utlovat att söka hålla
penningvärdet inom landet i möjligaste mån konstant. Kommerskollegii
grosshandelsindex, som i januari var uppe i 115 (juli 1913—juni 1914 = 100) och
i september låg lägst för hela året med 107, hade för november stigit till 110,
en ganska måttlig ökning, huvudsakligen beroende på importvarornas
prisstegring. Levnadskostnadsindex höll sig vid sista kvartalets ingång oförändrat i 158,
medan livsmedelsindex i oktober sjönk med i poäng till 129, vilken siffra höll
sig oförändrad även för november. Kronan hade alltså inom landet i stort sett
fullständigt bibehållit sin inhemska köpkraft och allmänheten tycktes också vara
inställd på att inga prisstegringar voro att vänta.

Årsskörden försämrad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>