Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1931. Av dr Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Zweigbergk hos Gummeson ach i noTember den levande unga
g-enremåla-rinnan Greta Gerell hos Gummeson och Einar JoHn eo betydande samling
i Gall. Mod. Anna Bobergs utstälMng av Lofotenlandskap i Konstakademien
blev en betydande succé. I november hade Hugo Carlberg samlat en
representativ utställning i Konstakademien, medan parisaren Hans Ekegårdh och hans
maka Ghy Lemm utställde i Ekströms galleri.
Utställningar av äldre konst anordnades av Konstföreningen i Akademien i
mars, en lysande minnesutställning över Elias Martin, som kanske blev årets
främsta svenska evenemang, av Liljevalchs konsthall i april en samling av det
starkt tidsbetonade, förfinade måleriet från 1890-talet, av Konstakademien i
maj en minnesutställning över Hildegard Thorell och i Sv.fr. konstg. samtidigt
en utställning av den fine landskapsmålaren Arborelius’ efterlämnade arbeten.
På Nationalmuseum utvecklades under året en livlig verksamhet, den italienska
salen omordnades, och i mars kunde man visa en utställning av vackra
nyförvärv under föregående år, bland annat målningar av Pilo och testamenterade
sådana av konstnärinnorna Hildegard Thorell, Jeanna Bauck och Bertha
We-gener. Museet bjöd också i fråga om måleri på en av de mest betydande
uppvisningarna av fransk modernism av hög kvalitet, medan Liljevalchs i sept. visade
det italienska måleri, som går under gruppnamnet »Il novecento italiano». Av
utländska utställningar i Sverige under året kunna också nämnas Litauisk folkkonst
i Nord. museet i jan. och den stora, kanske mest genom anordningens raffinemang
märkliga utställningen av tjeckoslovakiskt konsthantverk i Liljevalchs i oktober.
Sverige representerades å sin sida ute av Isaac Griinewald i Paris och Bryssel
och på Unionalens utställning i Köpenhamn i november. Kring den senare stod
en hetsig strid, då urvalet, som ofta händer vid sådana tillfällen, icke syntes
uteslutande ha dikterats av önskan att få en allsidigt god representation.
På grafikens område är främst att notera den stora interskandinaviska
utställning, som Konstföreningen anordnade i Konstakademien i oktober och som gav
en verkligt imponerande bild av nordisk grafik av i dag. Av stort samlarintresse
var den instruktiva visning av grafiska rariteter, som Nationalmuseum gjorde i
maj, samt de utmärkta utställningarna av två av samtidens största grafiker, Erik
Werenskiold och Käthe Kollwitz. Den sistnämnda lyckades t. o. m. tack vare
sitt starka mänskliga patos väcka stort publikintresse.
Intresset för Östasiatisk konst visade oförminskad styrka vid den japanska
titställning, som Svensk-japanska sällskapet ordnade i Konstnärshuset i
november, och den försäljningsutställning, som en av de större franska handlandena
på området, C. T. Loo, i oktober fick visa i Östasiatiska samlingarnas lokal.
Slutligen sågo under året några förnämliga verk dagen på konstlitteraturens
område. Skörden var sällsport riklig. Man bör anteckna prof. Ragnar Josephsons
monumentala biografi över Nicodemus Tessin d. y., del II, (Konstföreningens
publ.), Sigurd Wallins Möbler i Nordiska museet, del I, Ernst Fischers
Möbelkonsten, O. Siréns Östasiatisk konst i Nationalmuseum, det utomordentliga
praktverket Svenska trädgårdskonsten, utg. av Arkitekturminnes föreningen, samt bland
memoarer Georg Paulis Apropå och Carl Larssons märkliga memoarer. Och
bland bokillustrationerna framstå Bertil Lybecks till »Nils Holgersons resa» som
något av det bästa som frambragts i Sverige.
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
