Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatern 1931. Av Anders Österling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fr. v.: Edv. Adolphson, Elsa Lundqvist, Anders de Wahl och Nils Lundell i »Ett tu tre»
samt Karin Bwanström och Inga Tidhlad i »Det svagare könet» på Oscarsteatern.
tragiken, en energisk men ojämn prestation, liksom Olof Molanders regiarbete.
Två svenska nyheter äro att nämna. Thalias barn blev Tor Hedbergs sista
lustspel, en smula tamt som satir, men älskvärt och vemodigt att minnas som
diktarens avsked till den svenska teatervärlden; i primadonnans roll hade Stina
Hedberg här en vacker framgång. Jag har varit en tjuv, en komedi av Sigfrid
Siwertz, spelade i modern Stockholmsmiljö och hade kvick dialog, men motivets
behandling väckte psykologiska dubier. Ett starkare intryck gjorde Christiansens
allvarliga norska samvetsdrama En resa i natten, spelat med verklig distinktion
särskilt av Gabriel Alw. Shaws politiska komedi Karusellen skulle nog ha fängslat
mera, om den getts något år tidigare, innan dess innehåll hunnit slutdiskuteras;
Ivar Kåges intelligente monark var emellertid en av årets allra främsta
skådespelarprestationer. Fadershjärtat av Somerset Maugham och Känslornas
marknad av Roger Ferdinand voro fint ironiska pjäser, där Dramatens
kultiverade spelstil kom utmärkt till sin rätt; både Lars Hansons stillsamt
veder-häftige cityman och Olof Winnerstrands spefulle melankoliker höra till de
figurer, som stanna i klar, tacksam hågkomst. I detta sammanhang får icke
glömmas, att Lorensbergsteaterns gästspel med en okynnigt travesterad
Lope-komedi och en realistisk sovjetrysk pjäs förde med sig en frisk fläkt och rönte
välförtjänt uppskattning från både publik och kritik.
Oscarsteaterns mest uppmärksammade program var nog Det svaga könet, där
Reinhardts eldande regi och skådespelarnas briljanta typer tillsammans
åstad-kommo något i sin art förträffligt; Karin Swanströms franska mamma och
Edvin Adolphsons argentinske gigolo måste här framhållas. Mindre lyckligt
utföll försöket att spela Så tuktas en argbigga i modernistisk omarbetning;
experimentet kunde ha gjorts roligare, om det överhuvud behövde göras. Statister och
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
