Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musiklivet i Sverige 1931. Av Moses Pergament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett berättigat uppseende väckte Vilhelm Stenhammars postuma Symfoni I,
vars partitur Konsertföreningen låtit sammanställa med tillhjälp av de återfunna
orkesterstämmorna. Andra svenska nyheter voro: Albert Hennebergs fjärde
symfoni, Oskar Lindbergs Svit för stråkorkester, Moses Pergaments Romans för
violin och orkester och tre körer med orkester, Bernhard Liljas Uvertyr, G.
Eks Scherzo, Erik Åkerbergs violoncellkonsert, J. Schönnings Fem hälsingelåtar,
en svit ur Hilding Rosenbergs »Yttersta domen» och J. H. Romans Sinfonia
da Chiesa.
Tillsammans med Musikaliska sällskapet och under Weisbachs ledning
fram-iördes Verdis Requiem. För övrigt förekommo klassiker, romantiker och
modernister i en för flertalet av publiken säkerligen högst behaglig blandning. Vilket
innebär att modernisterna voro i minoritet.
Solistkonserterna i Stockholm voro legio. Gamla publikgunstlingar som
Brai-lowsky. Barer, Cortot, Marian Anderson, Ada Sari, Grey, Watzke m. fl.
alternerade med nykomlingar som Domgraf-Fassbsender, Miguel Fleta, Toti dal
Monte, Poldi Mildner och andra. En storm av begeistring väckte den gamle
Moritz Rosenthal, en av de få kvarlevande Liszteleverna. Kammarmusiken
omhuldades dels av Internationella sällskapet, dels av Folkkonsertförbundet.
Göteborgs orkesterförening och dess ledare, Tor Mann, fingo även under 1931
konsertera i en provisorisk lokal. Men det nya konserthuset i Göteborg hade dock
hunnit något närmare sin fullbordan. Bland gästdirigenterna under året märktes
Scheinpflug, Schalk, Sacher, Järnefelt och Wiklund. I Malmö kvarstod prof.
Schnéevoigt som konstnärlig ledare av konserthusstiftelsen. Verksamheten
omfattade under året fjorton symfonikonserter och fem operaföreställningar med
»Carmen» på programmet. Dessutom bidrog kapellmästare Meyer-Radon och
Sydsvenska Filharmonien till den musikaliska underhållningen.
Radioverksamheten i Sverige ägnade ytterst tjänstvilligt lejonparten av sin
uppmärksamhet åt musiken Till tals kommo här förutom Kungl. teatern och
orkestrarna i huvudstaden och landsorten en oöverskådlig mängd svenska och
utländska musiker av alla kategorier. Radiotjänsts egen orkester fortsatte med
sina regelbundna konserter, av vilka en del under sommaren utsändes fr.
Musikaliska akademien, dit publiken vid dessa tillfällen hade tillträde mot en ringa
avgift. Tanken på en sommarorkester i Stockholm blev därigenom aktuell på nytt.
Nutida svensk körsång kallades en av de välkomna konsertserier, varmed den
svenska radioledningen sökte främja den nationella musikkulturen. En pristävlan
om lämpligaste radiokompositionen resulterade i att Eric Westberg, Gunnar de
Frumerie och Oskar Lindberg avgingo med segern bland ett sextiotal medtävlare.
Norman-jubileet firades med ett helt Normanprogram. Dessutom fingo de
svenska lyssnarna del av de s. k. europeiska konserterna. »Trollflöjten» från Berlin
(akt I) och Salzburg (akt H) under Bruno Walters ledning samt »Barberaren»
med en ensemble från la Scala i Milano hörde till de märkligaste tilldragelserna
under radioårets musikprogram.
Den svenska musikvärlden beklagade förlusten av den utmärkte
pianopedagogen prof. Lennart Lundberg. Betydande utländska konstnärer, som avledo
under 1931, voro Eugéne Ysaye, den framstående belgiske violinisten, samt Carl
Nielsen, Danmarks störste tonsättare.
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
