Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturen 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I årets litteraturhistoriska produktion märkes först och främst femte delen
av Bonniers illustrerade litteraturhistoria: Fredrik Bööks Tysk litteratur mellan
1 omantiken och naturalismen. Österling framhöll i sin anmälan att den rymde
mästerliga porträtt. Martin Lamm offentliggjorde ett nytt arbete, August
Blanche som stockholmsskildrare, utmärkt av samma förnämliga egenskaper som
präglat författarens övriga verk. Sverker Ek bidrog med en undersökning av
Lars Wiwallius’ visdiktning och Torsten Fogelqvist med en bok om Karlfeldt.
Johan Mortensen framlade sina hågkomster från Strindbergs Lundatid:
Strindberg i Lund. Vidare böra nämnas: Paul Gemer: Viktor Rydbergs
ungdomsdiktning, Allan E. Sjöding: Leopold, den gustavianske smakdomaren och Jacob
Kulling: Atterboms »Svenska siare och skalder». Av betydelse för
litteraturhistorien liksom av stort allmänt intresse var den nya delen av Karl Otto
Bonniers omfattande och mycket lovordade arbete: Bonniers, en bokhandlarefamilj.
Denna del, den fjärde, sysslade med 1880- och 1890-talen. Här må även nämnas
Ragnar Josephsons imponerande bok om Tessin — den senare delen utkom
under året.
Anders Österlings Dagens gärning (del III) innehöll essayistik i sin
författares bästa stil. Till sin 50-årsdag utgav John Landquist den vackra samlingen
Humanism. Med Silversköldarna och andra essayer hemförde Frans G.
Bengtsson en ny stor seger. Olof Rabenius utgav Mörka gestalter och ljusa och
Emilia Fogelklou Den allra vanligaste människan. Victor Svanbergs Poesi och
politik, Erik Blombergs Tidens romantik och Sven Stolpes Livsdyrkare voro
avsedda som litterära programskrifter. Den förstnämnda blev föremål för skarp
kritik; även mot den sistnämnda restes invändningar.
Redan under 1931 utkommo tre böcker om Nathan Söderblom. Det av Tor
Andrse skrivna arbetet karaktäriserades av Henning Wijkmark som en första
rangens prestation. I »Nathan Söderblom. In memoriam» belyste ett flertal
framstående kyrkliga författare ärkebiskopens verk. Det tredje arbetet var Olle
Nystedt: Nathan Söderblom.
Bland de memoarer, som utkommo under 1931, väckte prins Carls sakliga och
flärdlösa bok. Jag minns, ett berättigat intresse. Tredje delen av Carl G. Laurins
Minnen, som sträckte sig från 1898—1908 karaktäriserades av Böök
som ännu roligare och innehållsrikare än de båda föregående volymerna. Om
Carl Larssons nu utgivna memoarer »Jag» kunde man använda den missbrukade
beteckningen ett mänskligt dokument. Fritz von Dardels »Minnen» och
»Dagboksanteckningar» kompletterades med en ny volym ur författarens
kvarlåten-skap, »Minnen från senare år», vilken omfattade tiden 1888—98. Carl Rupert
Nybloms dotter Ellen Lundberg-Nyblom publicerade Från Fyrisån till Capris
klippor. Elisabeth Bergstrand-Poulsen fortsatte sina utsökt illustrerade
skildringar från det gamla Långasjö i Småland. Den nya boken bar titeln Den rika
vardagen. Hasse Z :s underhållande minnen hette Tjugufem år med svenska
folket. Anna Midlings Från två fosterland innehöll en norskfödd
storborgarfrus berättelse om sitt liv och sina erfarenheter. Pauline Brunius, Niska och
Karl-Gerhard utgåvo sina memoarer.
Årets reseskildringar voro många. Fredrik Böök utgav en stort anlagd och
utmärkt genomförd bok om Ungern. Sven Hedins Jehol skildrade manchukejsarnas
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
