Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1931. Av civilingenjör Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En »International Illumination Congress» hölls ävenledes i London, där
särskilt frågan om bilbelysning tilldrog sig uppmärksamheten. International
Electrotechnical Commission höll även en del specialmöten under svenskt presidium,
varvid man i betydelsefulla standardiseringsfrågor kunde uppnå full
internationell enighet.
I Pittsburg hölls i november Third International Conference on Bituminous
Coal, där viktiga bränslefrågor, särskilt beträffande oljeutvinning, avhandlades.
Svenska teknologföreningen hade detta år för första gången förlagt sitt
årsmöte till Malmö, och här framlade bl. a. generaldirektör Granholm
järnvägsstyrelsens storstilade program för en fortsatt elektrifiering av de svenska
statsbanorna.
Tekniska högskolans bibliotek, nu Nordens största vad teknisk litteratur
beträffar, invigdes i mars under enkla men värdiga former. Biblioteket omfattade
vid årets slut c:a 60,000 band.
Nya Tekniska högskolan tillhörande institutioner voro under byggnad resp.
inredning, nämligen ett flyglaboratorium och ett laboratorium för hyttmekanik
samt järnets bearbetning och behandling.
Ingenjörsvetenskapsakademien utdelade vid sin högtidssammankomst 1931
sin mindre guldmedalj till direktören vid Krångede kraftverks a.-b. Nils
Forssblad för hans konstruktion av en s. k. strålningsångpanna, särskilt lämpad
för reservångcentraler, vilken panntyp kommit till användning vid K.
vattenfallsstyrelsens ångcentral i Västerås. Akademien tilldelade även byrådirektören
Fritz Jacobsson samma medalj för hans utveckling av en s. k.
varaktighetsmätare, ett av kraftdistributörerna länge efterlyst instrument.
I de till Ingenjörsvetenskapsakademien knutna forskningslaboratorierna voro
under året c:a tjugofem ingenjörer och vetenskapsmän verksamma. Ett nytt
institut, Ångvärmeinstitutet, tillkom detta år under medverkan av landets
ångpanneföreningar och andra intresserade. Institutet avser att upptaga de
ångtekniska och förbränningstekniska problemen till en mera djupgående
vetenskaplig undersökning med de praktiska tillämpningarna i ögonsikte. Bland de
problem, som forskningslaboratorierna behandlade, märkes frågan om
värmeisoleringen hos byggnadsmateriel, varvid nya betydelsefulla undersökningsmetoder
utvecklades.
Tekniska museet anordnade vid den Internationella luftfartsutställningen i
Stockholm en historisk avdelning, vartill bl. a. en del modeller i liten skala av
historiskt intressanta flygplanstyper tillverkats. De i museets samlingar
befintliga dokumenten, föremålen m. m., framförallt belysande svenska insatser i
luftfartens utveckling, voro även utställda. Genom sin medverkan vid denna
utställning erhöll museet värdefulla tillskott till de luftfartshistoriska samlingarna.
Museet gjorde under året ett förvärv till samlingarna, som är särskilt värt
att omnämnas och som väckte uppmärksamhet även långt utanför landets
gränser, nämligen en modell i skala 1:10, framställande vårt lands första ångmaskin,
den av Mårten Triewald vid Dannemora gruvor år 1728 uppsatta »eld- och
luftmaskinen», byggd efter Thomas Newcomens system. Den stora, i varje
detalj riktigt utförda modellen kan sättas i rörelse och blev ett av de förnämsta
numren i museets tillfälliga utställningslokal i Ingenjörsvetenskapsakademiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
