Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna - Juni - Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juni.
ret till Hoover fraiiiliålles, att
nyssnämnda del trots moratoriet måste
inlevereras till Internationella banken för
borgenärsstaternas räkning, men kunna
av banken ställas till Tysklands
disposition. En del av dessa pengar kunde
sedan utlånas till Belgien, Polen och
Jugoslavien. De uppskjutna
skadeståndsbetalningarna skulle sedan enligt det
franska förslaget fördelas över fem år.
Briining föreslår i ett radiotal ett
personligt sammanträffande i Paris med de
ledande franska statsmännen som utväg
ur svårigheterna, ett förslag, som i
franska regeringskretsar mottages med
sympati. Den 28 juni erhålla Briining och
Curtius officiell fransk inbjudan att
avlägga ett besök i Paris. A Mussolinis
vägnar inbjudas också följande dag de
båda tyska statsmännen till Rom.
Förhandlingar avseende att åstadkomma en
sammanjämkning av det Hooverska
mo-ratorieförslaget och de franska
synpunkterna öppnas nyssnämnda dag i
Paris mellan U. S. A :s finansminister
Mellon, dess ambassadör Edge samt Laval,
Briand och Flandin. Förhandlingarna
bh segsHtna, Hoover kräver till slut ja
eller nej av Frankrike. Engelska
regeringen, som förlorat tålamodet, inbjuder
till en konferens i London av
Youngpla-nens signatärmakter, och Snowden gör
i underhuset uttalanden, vilka kunna
anses liktydiga med ett ultimatum till
Frankrike. Inför dylika påtryckningar
slår Paris omsider till reträtt, och den 6
juH nås äntligen enighet så till vida, att
moratoriet omedelbart träder i kraft.
Tyskland skall under moratorieåret
erlägga den ovillkorhga annuiteten, som
internationella regleringsbanken i Basel
sedermera kommer att ställa till t3^ska
riksregeringens respektive tyska
riksjärnvägarnas förfogande i form av lån.
Franska krav på inbetalandet av 500
millioner riksmark till Internationella
regleringsbankens garantifond och på de
tyska leveranserna på skadeståndskontot
under moratorieåret skjutas för tillfället
åt sidan och skola ånyo behandlas av en
expertkommitté, sammansatt av
representanter för Youngplanens
signatärmakter. Genom den franska
förhalningspoli-tiken har Tysklands finansiella och
ekonomiska hv tillfogats oerhörda skador.
Juni.
Representanternas hus i Washington
ratificerar den 19 december moratoriet med
317 röster mot 100, dock med den
reservationen, att utlandets krigsskulder till
U. S. A. ej skola annulleras eller vidare
nedskrivas. Däremot nämnes intet om ett
nytt betalningsuppskov. Den 23 december
biträder senaten med 69 röster mot 12
husets beslut. (Se S/^ö och 8/7.)
21. En av tyske ingenjören Kruckenberg
konstruerad propellervagn på skenor, en
s. k. »järnvägszepp», uppnår under en
provtur Hamburg-Berlin en
maximalhastighet av 230 kilometer i timmen.
27. En värmebölja, varunder temperaturen
håller sig kring 40 grader Celsius, drar
fram över Förenta staterna. Över 200
personer omkomma.
28. Genom kortslutning uppstår eldsvåda i
holländska paviljongen på franska
kolonialutställningen. Paviljongen med
oer-sätthga konstskatter lägges i aska.
Skadorna anslås till 50 milhoner franc. (Se
6/5.)
Juli.
4. Svårartade, mot Kina riktade uppträden
förekomma i Söul och Chemulpo på
Korea, där tusentals koreaner storma
och förstöra kinesiska butiker, enär
kinesiska jordbrukare raserat en
bevattningsanordning, som uppbyggts av
koreanska bönder. Ett par dagar senare
massakrera koreaner 80 kineser i staden
Heijo; 170 kineser såras.
5. Då den grekisk-ortodoxe ärkebiskopen i
Lettland Pommers i saejman opponerar
sig mot ett socialistiskt förslag att ej
utbetala pensioner till präster, rycka
några socialister ned honom från talarstolen
och kasta ut honom ur salen.
6. Stalin erkänner indirekt i ett tal vid en
kongress i Moskva femårsplanens och
den röda regimens fiasko. Han
anbefaller vissa förordningar, som bland annat
gå ut på, att systemet med lika lön åt
alla skall avskaffas och skillnad göras
mellan yrkesskickliga arbetare och
grovarbetare. Sovjetkomniittéerna, som
hittills lett fabrikerna, skola förvandlas
302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
