Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna - Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juli.
France ställer sig däremot avvisande till
en anhållan om ytterligare 600 millioner
marks rediskontokredit, Luther lyckas
endast utverka en prolongering av en
rediskontokredit på 100 millioner dollar,
som Tyskland tidigare erhållit och som
skulle återbetalas 16 juli. Vid en därpå
följande fransk-engelsk-amerikansk
ministerkonferens i Paris enas man om att
inbjuda Briining och Curtius till
förhandlingar i Paris. Här preciserar
Frankrike sina villkor för deltagande i
finansiell hjälp till Tyskland, vilka gå
ut på finanskontroll och 10 års »politisk
vapenvila», varunder Tyskland ej får
höja sina rustningsutgifter eller i sin
utrikespolitik upptaga problem, som
kunna störa Europas lugn. I gengäld
skulle Banque de France, Bank of England
och Federal Reserve Bank bevilja tyska
riksbanken en kortfristig kredit på 500
millioner dollar, varefter snarast
möjligt ett internationellt lån i stil med
Dawes- och Younglånen skulle
emitteras, säkerställt genom förpantning av de
tyska tullarna. Förhandlingarna bli
resultatlösa, då varken Tyskland, England
eller U. S. A. vilja acceptera de
franska villkoren, och man beslutar fortsätta
överläggningarna vid en internationell
konferens den 20 juli i London, dit
Mac-Donald inbjudit Youngplanens
signatär-makter. Konferensen, som avslutas den
23 juli, leder till mycket magra
resultat. De representerade länderna förklara
sina regeringar villiga att för sina
respektive finansinstitutioner framlägga ett
förslag om att den kredit på 100
millioner dollar, som lämnats tyska
riksbanken under Baselbankens auspicier, skall
förnyas på tre månader. Vidare skall
Baselbanken tillsätta en kommitté, vars
medlemmar nomineras av guvernörerna
för de intresserade centralbankerna, med
uppgift att närmare utreda Tysklanas
omedelbara ytterligare kreditbehov och
undersöka möjligheten att förvandla de
kortfristiga krediterna till långfristiga
sådana. En viss fransk-tysk avspänning
synes ha inträtt. (Se 20/6 och 27/7.)
24. Ryske folkkomniissarien för
krigsärenden Vorosjilov mötes under en sibirisk
inspektionsresa i Omsk av
demonstrationer Irån soldaternas sida. Han blir
nedhyssjad i ett tal till garnisonen om
Juli.
nödvändigheten av
jordbrukskollektivisering. Han förordnar om skarp räfst,
och på angivelse av några
kommunistiska officerare arkebuseras tre av
demonstrationens ledare. Med anledning
härav uppstår en resning bland
soldaterna, som döda alla kommunistiska
officerare. Myndigheterna lyckas först
efter flera dagars strider kuva
oroligheterna.
Blodiga strider äga rum i Santiago de
Chile. Regeringen Garces avgår.
President Carlos Ibanez lägger makten i
händerna på ett militärkabinett med
kapten Carlos Fredden som chef och
med fullmakt att undertrycka
revolutionsrörelsen. Denna sprider sig
emellertid, och den 27 juli måste Ibanez,
»Latinamerikas Mussolini», fly till
Argentina för att undgå lynchning. Under
striderna dödas inalles ett femtiotal
personer. Senatspresidenten Opazo utses
till president, och nytt kabinett bildas
med Montero som inrikesminister och
Balmacada som utrikesminister. Opazo
måste dock snart nog avgå, enar han är
impopulär på grund av sin släktskap
med madame Ibanez, och Manuel Trueco
blir ställföreträdande president. Den I
september gör den i vinterkvarter i
Coquimbo liggande flottan revolt. I
Tal-cahuano liggande fartyg ansluta sig
liksom kustartilleriet. Det sistnämnda
besegras emellertid av regeringstrogna
trupper, som senare besätta forten vid
Valparaiso och flottbasen Talcahuano.
Ett regelrätt sjöslag äger rum den 6
september vid Chiles kust, varvid
regeringstrogna flygeskadrar bombardera
rebellernas fartyg. Kryssaren Almirante
Riveros sänkes, varvid 500 rebeller
omkomma. Två dagar senare ge rebellerna
sig på nåd och onåd. Den 5 oktober
väljes Montero till president.
27. MacDonald och Henderson ankomma
till Berlin för att återgälda Brunings och
Curtii Chequersvisit. Därvid diskuteras
bland annat nedrustningskonferensen och
huru besluten på Londonkonferensen
bäst skola omsättas i praktiken. Vidare
dryftas det allmänna ekonomiska läget.
Överläggningarna präglas av största
hjärtlighet. Engelsmännen återvända den
29 juH. (Se 8/7 och 7/8.)
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
