Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gallén-Kallela,
Healy.
gens område genom »Die sexuelle Frage»,
som utgått i 15 upplagor. Varmt
intresserad av sociala problem. En av sin tids
främsta nykterhetskämpar.
Gallén-Kallela, Axel, finsk professor
(* 1865 17/3). Tillbragte sin barndom på
landsbygden, studerade i konstföreningens
skola i Helsingfors 1881—84, därefter i
Paris. Var från början en mästare i det
nationellt realistiska måleri, som växte upp
med Edelfelt som ledare, och stod snart
nog färdig med sin egen originella insats i
sitt lands konsthistoria. Blev tidigt gripen
av Kalevalasångerna och började 1891 sina
märkhga målningar med motiv ur denna
krets. År 1900 skapade han den
självständiga finska paviljongens utsmyckning på
världsutställningen i Paris. Hans störst
anlagda verk voro målningarna i mausoleet i
Björneborg, vilka dock lidit mycket av
tiden. Han utförde även arbeten i driven
koppar, glasmålningar, vävnadsmönster,
skulptur och möbler. »Med Axel Gallén har den
nordiska konsten förlorat en av sina största
moderna gestalter, en stor och originell
begåvning och en man som både levde i
kontakt med strömningarna i sin tid och var
djärv nog att när han kände sig mogen sitt
livs stora uppgifter bryta sig egen väg vid
sidan av dessa strömningar.» (Dr Karl
Asplund i Svenska Dagbladet.)
Healy, Timothy, irländsk statsman
(* 1855 126/3). Efter att ha varit
privatsekreterare hos den irländske patrioten Ch.
Parnell blev han 1884 advokat i Dublin och
1899 »Queens Counsellor». År 1880 kom han
in i underhuset och var med ett kort avbrott
nationalistisk parlamentsledamot ända till år
1918. Dömdes för upproriskt tal till sex
månaders fängelse 1882. Kom år 1903 som
framstående jurist i engelsk statstjänst.
Gjorde sig under homerulestriderna känd
som överlägsen nationalistisk talare.
Ställde sig efter kriget på sinnfeinarnas sida,
varför hans utnämning till fristatens förste
generalguvernör ej godkändes. Sedermera
visade sig dock valet mycket lyckligt.
Hussein, exkonung av Hedjas (* 1856
14/6). Andre son till en beduinhövding
förvärvade han en djup kännedom om arabiska
öknen och ökenstamniarnas förhållanden.
Kom senare till Konstantinopel, där han
blev förtrogen även med turkisk politik.
Emir i Mekka 1908 visade han stor
härskarförmåga, som han helt ställde i Turkiets
tjänst. Han hade dock planer på en mera
självständig ställning och öppnade vid
världskrigets utbrott underhandlingar med
engelsmännen, som omsider resulterade i,
att han öppet anslöt sig till turkarnas
fiender 1916. Samma år antog han titeln
»konung av de arabiska länderna» men
erkändes av makterna blott som konung av
Hedjas. Han nekade ratificera fredstraktaten,
emedan den förvandlade Syrien, Palestina
och Egypten till mandatområden. I början
av sin monarkperiod visade han
framstående härskaregenskaper, men längre fram
blev hans styrelse en blandning av tyranni
och korruption. En konflikt med Ibn Saud
om oasen Khurma övergick 1924 i öppet
krig. Avvisande engelsmännens
medUngs-försök, avgick Hussein samma år, sedan Ibn
Saud tillfogat honom flera nederlag.
Engelsmännen förde honom till Cypern, där han
sedan vistats.
Höffding, Harald, dansk filosof (* 1843
1*2/7). UrsprungUgen bestämd fÖr
prästbanan slog han om efter en djupgående inre
kris och disputerade efter studier i Paris
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
