Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1932. Måleri och skulptur. Av Karl Asplund - Arkitektur och konstindustri. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahlskogs fresker och intarsia för Banque de Suéde i Paris tack vare
Kreuger-kraschen hotades av ödet att förintas.
På konstvårdandets område ha vi att anteckna först och främst fullbordandet
av restaureringen av Sankt Göran och draken i Stockholms Storkyrka, vårt
främsta medeltida konstverk, som länge varit föremål för rekonstruktions- och
konserveringsarbete, huvudsakligen utfört av riksantikvarien och professor
Johnny Roosval samt i det manuella av konservator Alfred Nilsson. En annan
stor restaurering var den av Rikssalen i Uppsala slott, som utfördes av professor
Ragnar Östberg.
Bland årets konsthistoriska böcker äro främst att framhålla Axel L. Romdahls
-Stort lagda monografi om Linköpings domkyrka, den festskrift, »Gustavianskt»,
med vilken den högt förtjänte kännaren av svenskt sjuttonhundratal dr Sigurd
Wallin på nyårsdagen hedrades av ett stort antal forskare, samt Nationalmusei
årsbok, som för året dedicerades till den för de mest skilda områden av konst
och kultur djupt intresserade kronprins Gustaf Adolf.
Arkitekhir och konstindustri.
Av GOTTHARD JOHANSSON.
Bostadsbyggandets problem, som under de senaste åren alltmer trätt i
förgrunden, dominerade även under 1932 både i arkitektdiskussionerna och i
den praktiska byggnadsverksamheten. Bostadsarkitekturens utgångspunkt är
stadsplanen. De nya stadsplaner med friliggande s. k. lamellhus i en omgivning
av bevarad grönska, som redan tidigare introducerats i Stockholm, blevo under
året vidare utbyggda, och nya planer av liknande typ uppgjordes. De viktigaste
nya bostadsområdena av denna typ voro Fredhälls- och Kristinebergsområdena
på Kungsholmen, där bebyggelsen fortsatte med huvudsakligen fyravåningshus
och smålägenheter, samt Ladugårdsgärde, där en ny fashionabel stadsdel av
samma typ som Norr Mälarstrand började växa upp med högre hus och större
lägenheter. Som en fortsättning av den inre stadens bebyggelse, som nu både i
väster och söder nått de naturliga vattengränserna, och en övergång till
trädgårdsstäderna, som under året kunde fira 25-årsjubileum, planerades en lägre
bebyggelse för Tranebergs- och Ärstaområdena.
Som ett dominerande problem framträdde alltmer frågan om
bostadsbebyggelsens dimensionering, höga eller låga, smala eller breda hus. På initiativ av
H. S. B. företogo ett antal yngre arkitekter en utredning och uppgjorde ett
stadsplaneförslag för Stadshagen med spridd höghusbebyggelse. En annan
höghus-plan uppgjordes av stadsplanekontoret för Kungsklippan. En intressant teoretisk
utredning av hithörande problem framlades av byggmästare Olle Engkvist på
Nordisk byggnadsdag i Helsingfors. Senare igångsatte Stockholms stad en
utredning av bostadsfrågan, och i samband därmed utlystes en tävling om billiga
bostadstyper. Nya intressanta uppslag i fråga om moderna bostadsplaner
fram-kommo även vid en av A. B. Stockholms bryggerier anordnad tävling om
bebyggelse av dess stora tomtområde vid Kungsholmstorg.
I det yttre segrade funktionalismens formprinciper alltmer fullständigt såväl
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
