Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kohandeln: hoptråcklade principer —men
hur länge kommer sömmen att hålla?
(Chatham.)
utväg än de av regeringen föreslagna
allmänna arbetena. Det strängare
hänvisningsförfarande, som tillämpades vid den
förstnämnda arbetsformen, garanterade
ett bättre urval av de mest
hjälpbehövan-de. Lönesättningen motverkade icke
marknadens anpassning efter
konjunkturerna, och den fria marknadens löner
bleve fortfarande så överlägsna, att
arbetskraften hellre sökte sig dit. I
motsats mot de allmänna arbetena krävde
reservarbetena mindre kapital och mindre
3^rkesskicklighet, varjämte de vid en
eventuell konjunkturändring lätt kunde
avvecklas. Enligt högerförslaget borde
anslagen till arbetslösheten samt deras
administrering helst centraliseras.
Bestämmelserna om hjälpverksamheten föreslogos sammanförda i en särskild lag,
varigenom en fastare kontinuitet kunde uppnås. De dittillsvarande direktiven
skulle bibehållas men med större möjligheter att bringa hjälp åt arbetslösa med
stora familjer. Över huvud taget borde en sträng behovsprövning tillämpas för
att de verkligt behövande skulle få största möjliga hjälp. Regeringsförslagen, som
utsänts på remiss, mötte därunder en ganska enhällig kritik från skilda håll.
Anmärkningsvärt var, att bevillningsutskottet på egen hand måst infordra yttranden
om arvskatteförslaget; regeringen hade i detta hänseende icke ansett sig behöva
följa grundlagens bud. Även dessa 3^ttranden, som jämte själva förslaget
överlämnades till särskilda utskottet, voro synnerligen kritiskt hållna.
Med så vidlyftigt arbetsmaterial som regeringsförslagen, de stora
högermotionerna och det stora antal övriga motioner, som i samband därmed väckts, kunde
man redan nu förutse, att riksdagen skulle bli långvarig och att särskilda
utskottet skulle få en påfrestande uppgift. Medan de förberedande arbetena
på-gingo, fick riksdagen annat att tänka på. Genom ett oavlåtligt kommunistiskt
undermineringsarbete lyckades den s. k. röda fackföreningsoppositionen få strejk
till stånd på handelsflottan. Konflikten blev nästan från början elakartad, i det
att de strejkande snart gingo till trakasserier och våldsdåd mot arbetsvilliga. I
Göteborg blevo sålunda fem arbetsvilliga med våld bortförda från ett i hamnen
liggande fartyg, förhörda och fotograferade inför strejkkommittén samt under
natten misshandlade och kvarlämnade ute i skogen. Endast några få dagar
dessförinnan hade justitieministern upphävt beslaget på en i Göteborg utkommande
kommunisttidning, som i hetsande ordalag manat arbetarna att »jaga bort
strejk-brytama». Våldsdåden föranledde en interpellation av amiral Lindman; i svaret
förklarade statsministern, att han icke ämnade medverka till några
lagstiftningsåtgärder mot »folkfriheten».
Ungefär samtidigt anlände till Sverige den undan nazistväldet
landsflyktiga tyska kommunistagitatorn Maria Reese och tilläts hålla agitatoriska tal på en
del håll i landet. Först efter en vecka blev hon anhållen och efter vederbörliga
förhör utvisad; endast Ryssland ville ta emot henne, och dit måste hon mot sin.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
