Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1933. Av professor T. Thunberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dittills okända, värmekänsliga ämnen.
Endast små mängder av dessa behövdes
emellertid för sjukdomens
förekommande och botande. Vid Holsts frånfälle
våren 1931 framhöll hans medarbetare,
doktor Frölidi, i norska
Vetenskapsakademien, att det alltså är Holst, som har
äran av att ha fastslagit tillvaron av det
ämne, vilket sedan fick namnet
C-vita-min eller »Antiscorbutin». Frölich
tillfogar också, att föga nytt av betydelse
efter Holsts grundläggande upptäckt
tillkommit i vår kännedom om C-vitaminet.
Detta var våren 1931. Sedan dess ha
händelserna på detta område kommit
slag i slag. Först föreföll det, som om
äran att ha isolerat och identifierat
C-vitaminet skulle tillfalla ett par unga
landsmän till professor Holst (Se Sv. D.
Å. IX, sidan 122). Ödet ville emellertid
annorlunda. Det var en ungersk
vetenskapsman, professor Albert
Szent-Györ-gyi vid universitetet i Szeged, som det
blev beskärt att göra denna vackra
upptäckt. — Szent-Györgyis väg till målet
erbjuder åtskilligt av intresse.
På 1920-talet arbetade S. på Nobelpristagaren Sir F. G. Hopkins laboratorium
i Cambridge över de biologiska oxidationsföreteelserna. Härunder upptäckte
han i binjurarna en lätt oxiderbar substans, vilken så att säga syntes fungera
som braständare med hänsyn till vävnadsandningen. År 1928 hade han kommit
så långt, att han kände de mest elementära dragen av ämnets i fråga kemiska
konstitution. Det handlade uppenbarligen om en organisk syra, bestående av 6
kolatomer, 8 väteatomer och 6 syreatomer. Utgående från ett antagande
rörande molekylens finare struktur, vilket visserligen senare vederlagts, kallade S.
substansen för hexuronsyra. Biologiskt hörde den uppenbarligen till
»vätetransportörernas» viktiga klass, substanser, som äga förmåga att leda de organiska
ämnenas omsättning på sådant sätt, att det i dem bundna energiinnehållet till
det yttersta kan utnyttjas av organismen, innan deras väte, under vattenbildning,
reagerar med atmosfärens syre.
Under sin Cambridge-tid hade S. fått uppmärksamheten fästad på likheten
mellan hexuronsyrans och det ännu ej isolerade C-vitaminets förhållande gent
emot vissa påverkningar. För att kunna fullfölja sina undersökningar rörande
dessa förhållanden behövde han emellertid mera material. Han styrde därför sin
väg till det land, som är (eller var) de obegränsade möjligheternas även med
hänsyn till anskaffandet av specialprodukter av slaktdjur. I Amerika ställde
den stolta Mayo-kliniken sina mäktiga resurser till hans förfogande. Snart var
V it aminfor skar en professor Albert
Szent-Györgyi, Ungern.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
