Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1933. Utlandet. Av fil. dr K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3,00C
?,750
2500
2?50
\
v
\
/
2000
1750
1500
Antalet registrerade arbetslösa i England
åren 1930—33. (Uppgifterna i tusental
personer.)
om vete och råg. Prisen lågo emellertid
3—5 gånger över världsmarknadens.
Hela jordbruket ställdes under statens
kontroll. Under året ägde ett betydande
uppsving rum i den tyska industrien.
Produktionsvolymen ökades med 12 proc.
och värdet med 2,500 mill. mark.
Antalet arbetslösa minskades med 2,3 mill.
Den svagaste punkten i Tysklands
ställning förblev utlandsskulderna.
Lägets allvar blev tydligt, då riksbanken den
7 april tillkännagav sin avsikt att i guld
återbetala resterande 70 mill. doll. på det
100 mill. doll. lån den erhållit i juni
1931. Med denna betalning sjönk bankens guldtäckning till c:a 15 proc., och
Tyskland var därmed hänvisat till sitt export överskott för fullgörandet av de
utländska betalningsförpliktelserna. Det beräknades, att härför erfordrades ett
månatligt överskott om minst 80—90 mill. mark. I januari hade emellertid
överskottet blott uppgått till 22 mill. mark, och för första halvåret understeg
genomsnittet 50 mill. mark. Stillhalteavtalet hade visserligen prolongerats, men det var
icke tillräckligt, och den 9 juni förklarades ett allmänt moratorium för
utlandsskulderna från 1 juli. Emellertid träffades ett avtal med fordringsägarna,
gällande till årets slut, enligt vilket fulla amorterings- och räntebetalningar för
Daweslånet samt räntebetalningar för Younglånet skulle fullgöras. Övriga lån
skulle erhålla 50 proc i valutor och resten i s. k. scrips för räntorna och
ingenting för amorteringarna. I mån av tillgång på valutor skulle scrips kunna få
inlösas till halva det nominella värdet. Dessa scrips samt f. ö. även de många
olika kategorier av deprecierade mark, som uppkommo till följd av
transferrestriktionerna, användes av tyvSkarna till att subsidiera exporten på ett sätt, som
väckte stort missnöje i andra länder. På hösten träffades avtal med
fordringsägarna i Schweiz och Holland, att de skulle få sina scrips inlösta till fulla värdet,
om dessa länder ökade sin import från Tyskland med motsvarande belopp. Ett
nytt sammanträde med fordringsägarna ägde rum i Berlin i början av december,
men enighet kunde ej uppnås. Tysklands exportöverskott hade under hösten
betydligt förbättrats och uppgick i oktober till 98 mill. mark. November visade
emellertid en våldsam nedgång till 42 mill. mark, och riksbankchefen dr Schacht
tillkännagav, att betalningarna, utom för Dawes- och Younglånen, under det
följande halvåret komme att ske med blott 30 proc. i valutor och med 70 proc. i
scrips. Detta ensidiga beslut föranledde skarpa protester från
fordringsägarnas sida.
Sovjetryssland råkade på våren ut för ett handelskrig med England i
samband med sabotageprocessen i Moskva. England lade importförbud på 80 proc.
av den ryska exporten, vilket blev till fördel för den svenska och finska
trävaruexporten. Konflikten bilades på sommaren, och förhandlingar om ett nytt
handelsavtal återupptogos, men hade ännu vid årsskiftet icke slutförts. Den ryska
handelsbalansen för de första nio månaderna visade ett överskott om 93 mill.
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
