Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1933. Utlandet. Av fil. dr K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
januari silke och konstsilke nådde japanerna en
dominerande ställning, och mot slutet av
året ingingo rapporter, att de också
slagit sig på ylletextil i största skala. Andra
varor, med vilka japanerna plötsligt
översvämmade världsmarknaden, voro
knivsmiden, porslin, maskiner, glas, bilar,
cyklar, fotografiska artiklar, elektriska
lampor och armatur, reservoarpennor,
tändstickor, cement, öl, tvål, skodon,
gummiskor, trädgårdsredskap,
köksutensilier, makaroni, gummiflaskor, leksaker
av alla slag o. s. v. De japanska varorna
voro 30, 40 eller 50 proc. billigare än de
europeiska och voro dessutom ofta av
utmärkt kvalitet, varför konkurrensen
blev mördande. Med otrolig snabbhet
slogo japanerna under sig stora delar
av handeln i Indien, Väst-, Syd- och
Östafrika, Sydamerika och Västindien.
Deras varor uppträdde i Persien, Främre
Asien, Egypten och bröto sig igenom
alla avspärrningar i Europa.
Japanernas konkurrensförmåga var icke blott
en följd av valutadeprecieringen, utan
även av ypperlig
försäljningsorganisation, ultramoderna maskiner, lång arbetstid, låga löner (efter västerländsk
men ej efter japansk standard) samt en skicklig och idog arbetarestam. På
många håll började man betrakta den japanska invasionen som en dödlig fara
för västerländsk levnadsstandard, och en livlig diskussion om mot- och
skyddsåtgärder uppstod. England lät flera av sina kolonier i Afrika vidtaga
spärråtgärder, och Indien uppsade sitt handelsavtal med Japan för att kunna lägga
en tull om 75 proc. på japanska textiler. På hösten ägde långvariga
förhandlingar rum i Indien dels mellan Indien och Japan, dels mellan indiska, japanska
och engelska textilmän. De förra pågingo ännu vid slutet av året. De senare
ledde till en vänskaplig överenskommelse mellan de indiska och engelska
fabrikanterna, men japanerna höllo sig utanför.
Året 1933 slutade under ljusare förhoppningar än det börjat. Krisen var
fortfarande svår, men omisskännliga tecken på ett uppsving framträdde på så
många håll, att man började hoppas på bättre tider. Många mörka moln funnos
dock fortfarande. U. S. A. var ett allvarligt oros- och ovisshetscentrum,
Tyskland hotade med bankrutt, guldstandarden i Frankrike var allt annat än tryggad,
och Japans industriella utveckling såg ut att få ödesdigra konsekvenser för hela
den vita rasen.
164
Världshandelns sammankrympning från
januari 1929 till juni 1933.
Diagrammet, som ingått i Nationernas
förbunds publikationer, upptar omsättningssiffran
under den ifrågavarande perioden, uttryckt i
millioner gulddollar. Statistiken är baserad på
uppgifter, lämnade av 49 länder, vilka
representera 90 proc. av världshandeln. I januari 1929
höll sig världshandeln ännu uppe i en siffra av
5,352 mill. doll. I januari 1930 hade totalsiffran
sjunkit till 4,857 mill.. 1931 till 3,259 mill.. 1932
till 2,134 mill. och vid maj månads utgång 1933
var den nere i 1,788 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
