Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästsporten 1933. Av ryttmästare F. Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Segraren i Svenskt Derhy 1933, den
danska hästen Nils e. Baton Rouge-Sunl)a.
på hinderlöpningar 103,050 kronor (126,000 kr.
år 1932). Under det att minskningen av
prissummorna för slätlöpningshästarna sålunda var
obetydlig, var den för hinderhästarna högst
avsevärd.
Under året höllos 32 löpningsdagar med
offentliga löpningar (34 år 1932) och en dag (i
Kristianstad) med icke offentliga löpningar.
Löpningsdagar och löpningar fördelade sig
sålunda: Stockholm: 21 dagar, 139 löpningar,
varav 9 icke offentliga (1932: 20 dagar, 135
löpningar), Malmö: 9 dagar, 52 löpningar, varav 9
icke offentliga (1932: 10 dagar, 55 löpningar),
Norrköping: en dag med 5 löpningar, varav 2
icke offentliga (1932: ingen dag), Hälsingborg:
en dag med 5 löpningar, varav 2 icke offentliga
(1932: 2 dagar med 11 löpningar) och
Kristianstad : en dag med 4 icke offentliga löpningar.
Hela antalet löpningar var 205 mot 208
föregående år; av dessa voro 179 offentUga och 26
icke offentliga, jaktlöpningar, ridhästlöpningar
o. s. v.
Hela antalet startande hästar, som redan 1932
visat en minskning, nedgick ytterligare, nämHgen till 232 (247 år 1932). Av dessa deltogo
60 endast i icke offentliga löpningar (motsvarande siffra år 1932 44). Av de 172
deltagarna i offentliga löpningar voro 33 svenskfödda 2-åringar (28 år 1932), 4 danskfödda
2-åringar, 31 svenskfödda 3-åringar (37 år 1932), 9 danskfödda 3-åringar, 49 äldre inhemska
hästar (56 år 1932) och 46 importerade (57 år 1932).
I Svenskt Derby ledo de svenska hästarna ånyo nederlag — för sjätte gången i följd.
Man måste nu gå tillbaka ända till 1927 för att f,inna en svensk häst som segrare.
Nederlaget var denna gång t. o. m. mer förkrossande än vanligt, ty löpningen vanns överlägset
av Nils, följd av tre danska hästar; den bästa svenska hästen slutade först på femte plats.
En bidragande orsak till att motgången fick så stora dimensioner var, att den bästa svenska
treåringen Age var satt ur spelet och att andra svenska hästar antingen icke voro i den
författning, som kräves för ett Derby, eller ock ej redos lyckligt.
Nederlagen i Derbyt hade dock varit så ihållande, att de num.era icke kunde förklaras bero
på tillfälligheter, såsom skedde, när de inleddes. De som då förutspådde, att de skulle
komma att hålla i sig, hade fått rätt. Denna nya motgång väckte stort uppseende i
häst-sportkretsar, och det restes ett allmänt krav på, att en fullblodshingst av sådan kvalitet
slaille inköpas att man kunde ha välgrundade skäl att vänta, att han skulle kunna höja den
svenska fullblodsavelns klass. En hingst utövar ju genom sitt stora antal avkomlingar en
betydligt större inverkan på aveln än ett sto.
Om de hingstar, vi redan hade i landet, anmärktes efter Derbyt, att utsikterna, att de
skulle lämna bättre avkomma än den, som senare år producerats, voro allt för ovissa för
att dessa hingstar skulle vara lockande för uppfödarna, även om det icke kunde förnekas,
att möjligheten funnes. Flera hade ju lämnat för få avkomlingar för att ett säkert
omdöme om dem skulle vara möjligt.
I Stockholms stora pris, där endast en dansk medtävlare av medelmåttig klass uppträdde
(han lyckades under året i Danmark endast vinna två mindre betydande löpningar och bli
placerad en gång på 10 starter), slutade däremot svenska hästar i täten. Luck vann, och
den danske Berlingske blev endast femte. Även i Kriteriet, där endast två danska hästar
uppträdde, också de utan framstående prestationer, belade svenska hästar de fyra främsta
platserna.
Hästägare:
Vinstrikaste hästägare med 18,410 kr. blev herr J. H. Rydberg, tack vare Lucks stora
framgångar och ett inköp sista löpningsdagen av den importerade vallacken Youlet, som då
vann en löpning. Närmast följde kammarherren greve N. Gyldenstolpe med 7 segrar och
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
