Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nationalsocialistiska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 stor skala för täckandet av utgifterna för de offentliga arbetena. För att möjliggöra en
kvinnornas återgång till hemmen och därmed åvägabringa en avsevärd lättnad på
arbetsmarknaden infördes vissa skattelättnader för familjeförsörjare med biträde i hemmen samt
bereddes möjlighet för bosättningslån upp till 1,000 mark i sådana fall, där den kvinnliga
kontrahenten före äktenskapet under föregående två år och under minst sex månader i
sträck innehaft anställning. Den manliga kontrahentens inkomst finge dock ej överstiga
125 mark i månaden. Skattelättnader påbjödos även för företag, som genomförde
nyanskaffningar av materiel.
Genom den lättnad, som under årets lopp inträdde på arbetsmarknaden, beräknas antalet
arbetslösa i Tyskland ha nedgått från c:a 6 millioner i slutet av januari till 3,7 miUioner i
början av december månad. I sammanhang härmed kan nämnas den av
rikspropagandaministern dr Göbbels den 13 sept. startade s. k. vinterhjälpen (Kampf gegen Hunger und
Kälte), som gick ut på en omfattande insamling av kläder, skodon, livsmedel etc. och
införandet av en särskild försakelsedag, vars inbesparade belopp gick till vinterhjälpen, allt i
syfte att låta det nya Tysklands inbördes solidaritet komma till synes.
Systemskiftet i Tyskland fick, programenligt, djupt ingripande följder även i kulturellt
hänseende. Särskilt karaktäristiskt var det symboliska offentliga brännandet av
misshagliga böcker, som skedde på många håll och i högtidliga former. Censuråtgärder
förekom-mo i de offentliga biblioteken. Bokförlagen upphörde att utgiva »olämplig» litteratur.
Partiernas upplösning åtföljdes av en allmän inskränkning i pressfriheten, både genom att
alla mot nationalsocialisterna oppositionella organ omöjliggjordes och genom den s. k.
Schriftleitergesetz av den 5 oktober. Denna åvägabragte »likriktningen» inom
tidningsväsendet genom stadganden om yrkesjournalistens rättigheter och skyldigheter, som ställde
pressen i allt väsentligt under den politiska maktens direkta förmyndarskap. Som följd
härav konstaterades stark nedgång i tidningarnas upplagor. Genom skilda åtgärder under
årets lopp tryggades åt regeringen en liknande allmakt på radions, filmens och teaterns
områden. Det omedelbart efter regeringens tillkomst bildade undervisnings- och
propagandaministeriet, till vars chef dr Göbbels utnämndes den 13 mars, utvecklades till den
centrala instansen för statsmaktens kontrollmakt på alla kulturella områden, liksom
propagandaledningens sammankoppling med undervisningsväsendet vittnar om de nya
riktlinjerna för detta.
Nationalsocialismens makttillträde i Tyskland föranledde stark oro i den internationella
politiken. Nationalsocialismens bekanta krav på omedelbar revision av Versaillesfreden
och på rustningsparitet liksom av såväl partiledaren som andra nazister framförda
programmatiska uttalanden om tysk kolonisation i Östeuropa väckte farhågor. Härtill bidrog även den
nationalsocialistiska rörelsens militäriska yttre. Som rikskansler avgav Hitler vid sin
regeringsförklaring bestämda fredliga försäkringar utan att dock vika tillbaka från ett
allmänt krav på fredsrevision och rustningsparitet. Det är att märka, att Frankrike, England,
Förenta staterna och Italien genom förklaringar av den 11 dec. 1932 i Geneve principiellt
godtagit det tyska paritetskravet. Det misstroende, som systemskiftet framkallade,
föranledde emellertid ett ökat motstånd mot de tyska kraven. Under intryck av detta motstånd
fann sig Tyskland föranlåtet att den 14 oktober lämna avrustningskonferensen och anmälde
samtidigt sitt utträde ur Nationernas förbund. Denna demonstration sammankopplades
med en folkomröstning, vid vilken både frågeställningen och omständigheterna vid själva
omröstningen omöjliggjorde något annat resultat än ett sådant, som kunde sägas innebära,
att tyska folket stod enigt bakom regeringens utrikespolitik. Samtidigt förrättades val till
riksdagen, som i denna situation upplösts, och valet, som påverkades av samma faktorer, gav
310
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
