Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad sig i riket tilldragit - Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Koralboks kommittén i arbete: stående fr. y.
musikdirektör Henry Weman och biskop Gustaf
Aulén; vid orgeln musikdirektör Waldemar
Åhlén. (Se 2/3.)
Mars.
5. Sveriges första autogiro, som JFlugits från
London till Malmö av trafikflygaren
ingenjör Rolf von Bahr, demonstreras under
allmänt intresse i sistnämnda stad samt
användes under sommaren till ett stort antal
passagerareuppstigningar runt väst- och
sydkusterna. På hösten avhämtar ingenjör
von Bahr ännu en maskin av samma typ,
vilken väcker stor uppmärksamhet vid en
s. k. Ilisflygutställning i Stockholm (se
28/9).
9. Regeringen bemyndigar socialministern att
tillkalla sakkunniga för att överarbeta
professor R. Bergendals lagförslag om skydd
för tredje mans rätt till neutralitet vid
ar-betskonflikter (se Sv. D. Å. XI 2/12).
Socialministern tillsätter på grund härav en
kommission av 13 ledamöter under
ordförandeskap av justitierådet A. Lindhagen.
Kommissionen framlägger den 4 maj ett
förslag till »lag om ekonomiska
stridsåtgärder», innehållande vissa utvidgningar av
professor Bergendals förslag. Under sådana
förhållanden meddelar socialministern den
7 maj pressen, att ingen k. proposition i
ärendet kommer att föreläggas årets riksdag,
då de många nya moment, som tillagts det
Bergendal ska förslaget, först böra genomgå
ett grundligt remissförfarande. Andra
lagutskottets ordförande, professor K. G.
Westman, framför nu tanken på en urtima
riksdag under hösten för ärendets behandling.
Detta förslag gör utskottets majoritet till
sitt efter att ha avvisat högerns krav, att
frågan måtte avgöras av årets riksdag, som
för ändamålet skulle »förpuppas», medan
Mars.
lagförslaget bereddes, samt att utskottet
måtte utarbeta en lag i ämnet. Utskottets
förslag bifalles den 9 juni av båda
kamrarna, vilka sålunda hemställa om ärendets
framläggande i slutgiltigt skick vid en
urtima riksdag. Statsministern tillkännager på
förhand, att regeringen icke utfäster sig att
tillmötesgå denna riksdagens önskan. Någon
urtima riksdag blir ej heller under året
inkallad. Den 5 november remitterar däremot
regeringen till lagrådet ett i ämnet utarbetat
lagförslag, vilket innebär en uppmjukning
och urvattning på alla viktiga punkter av
kommissionsförslaget. I anslutning härtill
föreligger förslag till en särskild lag om
underrättelseplikt vid företagandet av vissa
stridsåtgärder på grund av arbetstvister. (Se
vidare Inrikespolitisk översikt och
Riksdagen 1934.)
10. De sakkunniga för utredning angående
åtgärder mot beväpnade enskilda
sammanslutningar (se Sv. D. Å. X 21/12) föreslå
förbud mot att bilda eller tillhöra dylika
kårer samt likaledes förbud mot föreningar,,
som väl icke äro beväpnade men med
hänsyn till medlemmarnas förläggning under
kasernliknande förhållanden och
lydnadsplikt mot ledare äro militärt organiserade.
Regeringen låter på grundval av detta
betänkande utarbeta ett lagförslag, vari förbudet
utsträckes till att gälla alla
sammanslutningar, vilka avse att tjäna som skyddskår för
politiskt parti eller därmed jämförliga
grupper av samhällsmedlemmar, vare sig de ära
tillkomna i lojalt eller illojalt syfte. Lagrådet
gör i sitt yttrande härom vissa
anmärkningar, särskilt mot att gränsen mellan lagliga
och olagliga kårer icke klart uppdragits,^
samt förordar, att från lagens tillämpning
uttryckligen undantagas »anordningar som
med polismyndighets godkännande
vidtagits för att anskaffa frivillig förstärkning
av ordningsmakten, även om denna
förstärkning är så organiserad att den skulle
kunna betraktas såsom en sammanslutning»^
K. proposition i ärendet framlägges
omedelbart härefter och innehåller ett
stadgande, enligt vilket förbudet icke gäller av
polismyndighet anordnad och under sådan
myndighets omedelbara ledning stående
förstärkning av ordningsmakten. I en
partimotion av högern i båda kamrarna yrkas
avslag på propositionen, då densamma icke
bygger på principen om varje lojal
medborgares skyldighet att ställa sig på
ordningsmaktens sida vid undertryckandet av
försök att våldsamt omstörta samhällsskicket»
Riksdagen bifaller dock den 30 maj
regeringens förslag. (Se Inrikespolitisk översikt
och Riksdagen 1934.)
11. Till ledamöter av Universitetsberedningen
(se Sv. D. Å. XI 13/1) efter
riksdagsmännen Olof Olsson och Ivar Anderson, som
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
