Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör Alf Grandien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från dylika utgångspunkter hävdade
regeringen, att krispolitiken borde
fortsättas. Då kostnaderna blevo synnerligen
stora, ansåg sig finansministern böra
föreslå två nya former av
kapitalbeskattning, dels en ren kapitalskatt på
förmögenheter över 50,000 kr., avsedd att
inbringa 12 mill. kr., dels en ny arvsskatt
under förklädnad, nämligen en
stämpelavgift på bouppteckningar över 50,000
kr., av vilken han beräknade en inkomst
av 6 mill. kr. För budgetens balansering
räknades med en upplåning av 155 mill.
kr., varav för korttidsamortering 123 mill.
kr. För täckande av sistnämnda
amorteringsbelopp beräknades 40 mill. kr.
årligen. Närmast föregående riksdag hade på
regeringens yrkande kalkylerat med 25
mill. kr. årligen i detta syfte. Denna avsevärda belastning på budgeten var sålunda
1 hastigt stigande.
När dessa frågor sedermera kommo under riksdagens behandling, väcktes från
högerhåll betydelsefulla partimotioner i arbetsiöshetsfrågan, vari vägar anvisades
för avsevärda utgiftsminskningar utan eftersättande av arbetslöshetshjälpens
effektivitet. Vid utskottsbehandlingen beskars k. m:ts förslag i fråga om
konjunktur-lyftande anslag med 23 mill. kr. Högerns ståndpunkt låg 43 mill. kr. under
utskottsmajoritetens. Om högerlinjen hade följts under detta och närmast
föregående år, skulle staten ha gjort en besparing på 87 mill. kr. Den riksdagsmajoritet,
som sedan år 1933 vilade på uppgörelserna mellan socialdemokraterna och
bondeförbundet, genomdrev emellertid en linje, som med bortseende från vissa
nedsätt-ningar i stort anslöt sig till regeringens önskningar. Den nya arvsskatten blev
emellertid icke godtagen av riksdagen.
Även på andra vägar sökte regeringen genomföra sina idéer. Sålunda begärdes
riksdagens bifall till ett lån till Sovjetryssland på 100 mill. kr., avsett att stimulera
den svenska exporten till Ryssland. Redan från början mötte detta projekt stark
kritik på borgerligt håll, i främsta hand från högern. Ett undantag utgjorde
bondeförbundet, som på detta skede iakttog en avvaktande ståndpunkt. Den allmänna
opinionen i landet tog i detta fall ställning på högerns sida, och sedan det blivit
sannolikt, att bondeförbundet icke med säkerhet var att påräkna för projektet,
räknade man med ett ganska säkert regeringsnederlag, när ärendet skulle komma
före i kamrarna. Detta undgicks emellertid därigenom, att de styrande i
Sovjetryssland i sista stund förklarade, att de avstodo från lånet; som skäl angavs, att
villkoren skulle vara otillfredsställande. Beredningen av ärendet medförde ett
efterspel i konstitutionsutskottet, som enhälligt gjorde anmärkning i denna sak.
I nära samband med regeringens krispolitik stod vidare förslaget om ett anslag
av 16 mill. kr. för nyteckning i aktiebolaget Hellefors bruk. Även i denna fråga
gick högern till opposition och vann i den gemensamma voteringen majoritet med
påföljd, att staten skildes från Helleforsäventyret. Däremot beviljades anslag till
fortsatt upprätthållande av driften vid Kalix trävarubolag, ehuru icke heller i
detta fall skäl förelågo för staten att kasta goda pengar efter dåliga.
Mot högerns yrkande genomfördes det numera 25-åriga förslaget om frivillig
statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring; statens årliga kostnader beräknades till
15 mill. kr. Från högerhåll invändes mot förslaget, att man riskerade automatisk
86
Wigforss: — Det må börja regna så mycket
det vill, jag vattnar ändå.
(Ghatham.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
