Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1934. Av civilingenjör F. Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi-teknik.
En elektrometallurgisk smältugn med till synes epokgörande egenskaper
utarbetades av Dreyfus vid ASEA i Västerås. Han lyckades samtidigt tillföra ström av hög
frekvens och sådan av låg frekvens, varigenom värme och rörelse kunde doseras,
oberoende av varandra, att motsvara fordringarna för olika slags processers
genomförande.
Hydreringstekniken utvecklades alltjämt. Anläggningar av jättemått planerades i
Tyskland för framställning av motorbränsle ur företrädesvis brunkol. I samband
härmed förväntades, att gasgenereringen med syrgas under tryck skulle komma till
vidgad praktisk utprovning. Även i England planerades en stor fabrik för
framställning av bensin ur stenkol, sedan statssubvention numera blivit tryggad.
Vid framställning av motorbränsle ur bergoljor började man frångå raffineringen,
som ersattes med mildare kemisk behandling, då mera knackningsbeständiga
produkter erhållas.
Ett förfarande för destillation av flytande harts framkom, enligt vilket
destilla-tionen skedde medels elektrisk energi. Hartssyrorna kunde genom fraktionerad
destillation tillfredsställande skiljas från de feta syrorna. Det erhållna hartset
visade sig i fabriksdrift fullgott för papperslimning, och de feta syrorna erhöllos
utan spår av »sulfatlukt». En anläggning enligt detta system med en kapacitet av
1,500,000 kg flytande harts pr år igångsattes. Apparatkonstruktionerna utfördes av
H. Bergström och K. Cederquist.
Byggnadsteknik,
På cementområdet utvecklades en bränningsmetod, analog med malmsintring,
vilken lät sig utföra på c:a 20 minuter. Den medgav arbete i ett skift, betingade en
billig anläggningskostnad och kunde utföras i små enheter. Sedan metoden
fulländats så, att en jämn produkt numera erhölls, ansågs den få stor betydelse,
särskilt på orter, dit frakterna ställa sig höga. Den betecknades såsom särskilt lämplig
för framställning av lerjordscement (d. v. s. ungefär samma material som s. k.
smältcement).
Strävandena att differentiera cementprodukterna fördes vidare. I Sverige
framställdes två nya typer: silikatcement och pansarcement för vattenbyggnader
och massiva konstruktioner.
Betonggjutning under vibrationer fick ökad användning, bl. a. i Sverige.
Man lyckades framställa en lätt betong av cement och sågspån, vilket
byggnadsmaterial uppgavs besitta synnerligen goda egenskaper.
Frågan om ljudisolering av väggar i byggnader bearbetades vidare särskilt vid
Tekniska högskolan i Stockholm under professor Kreiigers ledning.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
