Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atomforskningens landvinningar. Av Ansgar Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dr. Carl B. Anderson (t. v.) och hans assistent
S. H. Neddermeyer vid California Institute of
Technology i Pasadena ha upptäckt tillvaron
av positiva elektroner (positroner) vid
experi-inent med kosmiska strålar.
G. Occhialini (t. v.) och P. M. S. Blackett vid
Cavendishlaboratoriet ha studerat
»kärnreaktionernas» förlopp, särskilt uppträdandet av
elektronpar (positiv och negativ elektron),
som antages uppkomma genom
»materialisa-tion» av ganimastrålar.
Neutrino^ en partikel utan massa eller laddning.
Problemet var dock inte löst härmed. Chadwick och Goldhaber funno, att
deii-tonen sannolikt var sammansatt av en proton och en neutron. Detta visades genom
att beskjuta tungt väte med gammastrålar från torium G", vilkas energi uppgick
till 2.62 millioner elektronvolt. De deutoner, som träffades av ett gammakvantum,
splittrades i en neutron och en proton genom en verkan av samma slag som den
bekanta fotoelektriska effekten, ehuru »ljuset» här hade gammastrålningens
våglängd.
De många försök, som gjordes att bestämma det exakta värdet av neutronens
massa, gåvo motsägande resultat, och man lyckades ej avgöra, huruvida den var
något större eller något mindre än protonens. Det var därför omöjligt att säga,
vilkendera av dem som borde betraktas som enkel. Vid bombardemang av
atomkärnor hände det någon gång, att i stället för en proton först en neutron och
därefter en positron utslungades, och man var därför mest böjd att anse neutronen
som den elementära partikeln. En möjlighet fanns emellertid, att såväl protonen
som neutronen kunde uppträda som primära byggnadsstenar och att neutroner
kanske kunde äga olika stor massa. Enligt prof. Enrico Fermi i Rom kunde de
båda partiklarna uppfattas såsom skilda kvantumstadier av en och samma
funda-mientala enhet; när en neutron övergick till en proton, frigjordes en negativ
elektron och vid den motsatta processen en positiv (positron).
Fermi uppställde jämväl hypotesen om tillvaron av en partikel, kallad n e
u-t r i n o, som icke blott icke hade iakttagits, utan troligen ej ens någonsin skulle
kunna upptäckas! Den saknade nämligen ej blott laddning — detta gällde ju även
neutronen — utan sannolikt även massa. Denna fiktiva »partikel» ansågs
nödvändig för att rädda lagen för energiens oföränderlighet vid utsändning av betastrålar.
Listan var ej ens slut härmed. Dirac och Gamow hävdade existensen även av
negativa protoner för förklaring av iakttagelsen, att vissa radioaktiva
isotoper med lika stor massa visat sig ha olika stor energi och olika »halveringstid».
Gamow ville förklara detta därmed, att atomkärnan hos den ena isotopen innehöll en
positiv och en negativ proton, medan den andra isotopens kärna innehöll två
neutroner.
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
