Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1934. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skottet ytterligare sjunkit från 272 milL
till 224 mill. kronor. Det kan ha sitt
intresse för bedömandet av affärslivets
kon-traktion under de lågkonjunkturens år,
som senast gått till ända, att
affärsbankernas utlåningsöverskott 1931 utgjorde
1,141 mill. Till nov. 1934 hade
marginalen mellan ut- och inlåning sålunda
nedgått med ej mindre än 917 mill. kr. eller
Lill endast en femtedel av nämnda siffra.
. Även om man kunde konstatera vissa
tendenser till en större
kapitalanvändning inom affärslivet under året, ehuru
den ej kommit till uttryck hos
bankernas rörelse, förmådde dessa tendenser
icke påverka det allmänna ränteläget.
Det diskonto av 2% som fastställdes
den 1 dec. 1933, bibehölls sedan dess
oförändrat, och ej heller
inlåningsräntorna voro föremål för någon ändring hos affärsbankerna. Däremot
genomförde såväl postsparbanken som en stor del av sparbankerna sänkningar av
sina sparkasseräntor. Det returdiskonto av V2%, som riksbanken sedan juni 1933
tillämpade för rediskontering, bibehölls, ehuru det ej kunde utöva någon
stimulerande inverkan. Svenska kronan var även under 1934 knuten till pundvalutan,
vilket hade sin stora positiva betydelse för vår utrikeshandel. Med undantag för ett
par tillfälliga, mycket obetydliga, svängningar stod pundkursen oförändrad i en
notering av kr. 19:40. Men då sterling i förhållande till guldvajutorna varierade med
i huvudsak försvagad tendens, sjönk också den svenska kronans värde i guld. Mot
ett guldvärde av 62.5 % vid årsskiftet utgjorde detta värde i mitten av december
endast 56.4
Privatbankernas ut- och inlåning åren
1933 och 193^.
Kapitalmarknaden.
Att fondbörsen under inverkan av dels ränteläget och dels den allmänna
uppgången inom industri och handel skulle röna en avgjord förbättring var nog att
vänta, men en samlad överblick av 1934 års verksamhet visar, att den
kapitalplace-rande allmänheten endast ytterst försiktigt vågade tro på varaktigheten av det
industriella omslaget. Stegringen i aktiekurserna motsvarade i stort sett knappast den
fortsatta konjunkturförbättringen, ehuru det genomsnittliga kursläget, som vid
föregående årsskifte låg något under parivärdet för samtliga börsnoterade företag,
steg med c:a 25 %. Börsaffärernas intensitet var också betydligt större än något
av de båda föregående åren med ett medeltal av 1,052 affärer per dag mot 784 för
1933. Mot slutet av året inträffade en rad händelser, som utövade ett välgörande
inflytande på börsläget. Bland dessa må nämnas uppgörelsen mellan Skandinaviska
banken och Kreugerboen rörande aktierna i Boliden samt att clearingavtalet med
Tyskland förnyades med för Sverige förmånligare villkor. Obligationsmarknaden
gav ett klarare uttryck för det allt svagare ränteläget, ehuru man även mäsU räkna
med, att den svåra bristen på förräntningsbara placeringsobjekt spelat en mycket
betydande roll i den fortsatta kursstegring, som utmärkte hela året. Särskilt under
tredje kvartalet började det stå klart för kapitalplacerarna, att någon förbättring i
förräntningsmöjligheterna icke var att hoppas på under den närmaste framtiden,
och med detta accepterande av det verkliga läget accentuerades ytterligare den sti-
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
