Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1934. Utlandet. Av fil. dr K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
President Boosevelt underskriver på sin 52:dra födelsedag, den 30 januari 1934, »the gold reservc
act», som gör honom till finansiell diktator i Förenta staterna; bakom honom fr. v. Mr Herman
Oliphant, Mr Henry Morgenthau, Mr Eugene Black, professor George Warren, Mr George L. Harrisen
och professor James Rogers.
förhållandena. Den betydande uppgång, som ägde rum i åtskilliga länder, gällde
dock i övervägande grad det inre ekonomiska läget, och ringa framsteg gjordes med
genomförandet av de botemedel mot världskrisen som helhet, vilka sedan länge
förordats av de sakkunniga. Den internationella handeln hämmades fortfarande av
mer eller mindre prohibitiva tullar, kontingenter och andra restriktioner, staterna
fortsatte att subsidiera sin export och sin sjöfart, osäkerheten på valutaområdet
kvarstod, internationella lån till enorma belopp förblevo nödlidande och den
internationella utlåningen återupplivades endast i mindre utsträckning. Trots detta
lyckades handeln finna utvägar att kringgå och överstiga barriärerna, och många
tecken på tillfrisknande kunde skönjas. Särskilt lovande för framtiden var den ökning
av köpkraften i de transoceana länderna, som blev en följd av höjda priser för
många viktiga råvaror och som medförde ökad produktion inom industriländerna.
T. o. m. sjöfarten började skönja någon ljusning vid horisonten, vartill även bidrog
den mycket omfattande nedskrotningen av gammalt tonnage.
Trots stor oro på det politiska området fortsatte konjunkturutvecklingen —
åtminstone på kortare sikt — att peka mot bättre tider. På längre sikt voro däremot
utsikterna sällsynt svåra att bedöma. Detta berodde icke blott på det labila lägel
inom den internationella politiken utan även på de statsingripanden inom alla
näringslivets områden, vilka blevo allt vanligare i en lång rad viktiga länder. Sådana
det 19:de århundradets näringspolitiska slagord som laissez-faire, individuell
företagsamhet, frihandel, enskild vinning o. s. v. voro ur ropet och hade ersatts med
nya — eller om man så vill mycket gamla — teorier om rättvisa löner och pris,
ödeläggande konkurrens, balanserad handel, planhushållning. Ingen kunde förutsäga
konsekvenserna av denna allmänna omgestaltning. Mest-gynnad-nationsprincipen
upprätthölls fortfarande i teorien, men i praktiken gjorde alla länder, även de rela-
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
