Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1934. Utlandet. Av fil. dr K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chamberlain utför konststycket att balansera
den engelska budgeten.
(Morning Post)
skott om 7,309 millioner dollar, att staten
skulle behöva låna 10,000 millioner
dollar under det närmaste halvåret och
att även nästföljande budgetår skulle
visa ett underskott, varigenom
statsskulden skulle stiga till 32,834
millioner dollar, långt överträffånde alla
tidigare rekord. Dessa utgifter beräknades
medföra en sådan förbättring i landets
ekonomiska läge, att balans skulle kunna
åstadkommas i budgeten det tredje året,
varefter man skulle börja betala av
skulderna.
Ett par veckor senare nedskrevs dollarn
till 59.06 procent av det gamla värdet,
men samtidigt höll man i reserv möjligheten att göra en ytterligare nedskrivning
till 50 procent. Vid årets slut föreföll det emellertid, som om stabiliseringen skulle
bli definitiv. En valutafond om 2,000 millioner dollar upprättades, och
skattkammaren övertog allt monetärt guld, inklusive det, som fanns hos Federal
Reservebankerna, och tillgodogjorde sig den kursvinst, som uppstod på guldet till följd av
valutans nedskrivning. Sedan dessa åtgärder godkänts av kongressen, sänktes
diskontot i Newyork från 2 till 1% procent.
Kongressen beslöt också, att täckningen för de amerikanska sedlarna skulle
utgöras av 75 procent guld och 25 procent silver, varjämte silver i enskild ägo skulle
uppköpas till ett pris av högst 50 cent pr uns och den vinst som härvid uppstod
beskattas till 50 procent. Dessa åtgärder hade till resultat, att silverpriset pressades i
höjden, vilket medförde en svår deflation i silverländerna. Särskilt drabbades Kina,
som hotade att gå ifrån silvermyntfoten för att rädda sin export.
På arbetsmarknaden ledde industrikodernas tillämpning till
meningsskiljaktigheter mellan arbetare och arbetsgivare, och flera svårartade strejker utbröto. En
jättekonflikt inom textilindustrien i september berörde över en million arbetare och
varade i tre veckor. Naturmakterna ingrepo också i återuppbyggnadsprogrammet,
i det att en katastrofal torka ödelade stora delar av skörden. Befolkningen i ett par
dussin av staterna led stor nöd, men å andra sidan medförde missväxten en
välkommen stegring i spannmålsprisen.
Genom den s. k. Johnsonlagen stängdes den amerikanska lånemarknaden för
sådana länder, som icke betalat sina
skulder till U. S. A. Möjligheten att erlägga
partiella betalningar utan att stämplas för
betalningsvägran stod nu icke längre
öppen för gäldenärerna, varför England,
Italien, Lettland, Litauen och
Tjeckoslovakien följde Frankrikes m. fl. länders
exempel och vägrade att betala. Endast
Finland erlade som förut hela sin
annui-tet och beviljades som belöning härför ett
nytt och förmånligare skuldavtal, vilket
dock icke under året ratificerades av
senaten.
Guldländerna hade hela året att kämpa
med stora svårigheter. För att hålla kvar
Jordbruksminister Elliot gjorde sig till
diktator över baconindustrien.
(Manchester Guardian.)
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
