Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1934. Utlandet. Av fil. dr K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
President Roosevelt — Amerikas »smiling
face», optimismens och det ekonomiska åter^
uppbyggandets inkarnation — på bilfärd i
Montana.
preciering i olika former. Förutom den
officiella markkursen funnos sålunda
noteringar för en hel rad andra sorters
mark till varierande underkurs.
Förhållandena inom landet förbättrades under
året, och arbetslösheten hade i november
nedbragts till 2,354,000, dock delvis med
konstlade medel. Industri och jordbruk
tvingades sålunda att anställa flera
arbetare än som behövdes för effektiv drift,
och tusentals personer sysselsattes i
arbetsläger. Industrien uppmuntrades
genom kreditexpansion, stora statsarbeten
och skatterabatter, och jordbruket
främjades genom importrestriktioner. Sedan
riksbankschefen dr Schacht på
sommaren även blivit utnämnd till
ekonomiminister, innehade han diktatorisk
makt över det tyska näringslivet.
Utåt försämrades Tysklands
finansiella ställning ytterligare, till stor del
beroende på den alltför höga
prisnivån inom landet. Exporten sjönk till
den grad, att Tyskland under årets
första månader hade ett importöverskott, och riksbankens guldkassa
upphörde nästan att existera. Långvariga och svåra förhandlingar ägde rum
med de utländska kreditorerna. I slutet av januari lyckades dessa förmå
Tyskland att avstå från diskriminering till förmån för Holland och Schweiz och att
betala 77 i stället för 66 procent av räntan på sina utlandslån. Det dröjde emellertid
icke många veckor, förrän dr Schacht förklarade, att ett allmänt
transfermorato-rium var nödvändigt. En ny konferens sammankallades, vid vilken moratoriet
beviljades under förutsättning, att Tyskland fortsatte att betala räntorna på Dawes-,
Young- och Kreugerlånen. England, Frankrike och Sverige godkände avtalet,
Holland och Schweiz sade nej. Två veckor senare, den 14 juni, tillkännagav Tyskland
ett transfermoratorium från 1 juli för alla långfristiga skulder, inklusive de tre
»statslånen». England besvarade omedelbart detta genom att antaga en lag om
clearing, och inför detta hot föll Tyskland undan. Avtal träffades med de europeiska
fordringsägarna, men icke med de amerikanska, om transferering av Dawes- och
Youngräntorna. Tyskland hade även svårigheter att betala sina kommersiella
skulder, vilket föranledde den engelska textilindustrien att inställa all export till
Tyskland. På hösten träffades ett modifierat clearingavtal med England. I december fick
Tyskland ett lån av Bank of England för att likvidera sina handelsskulder. Under
tiden hade importörernas valutatilldelningar undan för undan indragits, tills
importen inskränkts till det allra nödvändigaste. Avtal om byteshandel ingingos med
flera länder, och tillverkning av diverse surrogat igångsattes inom landet.
Vid årets utgång voro som sagt framtidsutsikterna i världen ovissa. Ingen kunde
med bestämdhet säga, om det stora experimentet i U. S. A. skulle lyckas, om
guldländerna skulle kunna uthärda en ytterligare deflation eller tvingas till
devalvering, om Tyskland skulle kunna bringa jämvikt i sina finanser och sitt näringsliv
och om expansionen i England nått den gräns, utöver vilken det icke går att komma,
förrän skrankorna för den internationella handeln raserats. Året hade dock fört
världen som helhet ett stort steg i riktning mot bättre förhållanden.
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
