- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tolfte årgången (händelserna 1934) /
186

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musiklivet i Sverige 1934. Av Moses Pergament

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Musiklivet i Sverige 1934.

Av MOSES PERGAMENT.

Vid årets slut framstå de händelser som utspelats under loppet av året ofta i en
klarare dager. Avståndet både förminskar och förstorar. Mycket som i det
aktuella dagsperspektivet verkar stort och viktigt krymper vid en återblick ihop till
bagateller, medan till synes obetydliga företeelser småningom avslöja en oanad
betydelse. Det händer också att det stora blir ännu större. Ett exempel härpå:
Toscanini.

Föregången av ett nästan legendariskt rykte kom Toscanini i slutet av år 1933 för
första gången till Stockholm. Den omedelbara beröringen bekräftade hans storhet,
och de två konserter han då ledde blevo årets största musikaliska upplevelser. Ingen
händelse i konsertlivet under det följande året kunde förtaga det storslagna
intrycket av Toscaninis besök, och det är ingen överdrift att påstå, att allt som skedde
på konsertestraden i Stockholm före den geniale dirigentens återkomst i slutet av
november 1934 betraktades som en upptakt till det stora evenemanget. En direkt
följd av de första Toscanini-konserterna var ökningen av Konsertföreningens
abonnenter.

Annars förelåg nog ingen brist på minnesvärda händelser i Konsertföreningen.
Framstående gästdirigenter som Ansermet och Scherchen alternerade med de
fast-anställda ledarna, Talich och Wiklund. Solister av internationella mått bragte
omväxling i programmen: Cecilia Hansen, Milstein, Horowitz, Wanda Landowska,
Arthur Rubinstein, Josef Hofmann samt Kolischkvartetten. Även många nya verk
av intresse framfördes under årets lopp. Av svenska tonsättare kunna nämnas
Sten-hammar, som var företrädd med Serenad G-dur för orkester (en omarbetning av
tonsättarens femte stråkkvartett), Berwald (med »Symphonie capricieuse», som icke
spelats på 15 år), den unge Lars Erik Larsson (Sinfonietta och Divertimento),
Atter-berg (Rapsodi n:o 1 för piano och ork.). Rangström (Hazeliuskantaten och Partita
för violin och ork.) samt Josef Jonson (En spelmans jordafärd). Bland de nya
utländska verken märktes Hindemiths konsert för stråkar och bleckblåsare, Honeggers
Mouvement symphonique n:o 3, Schönbergs Pelleas und Melisande, Debussys La
Mer och Iberia, den begåvade ryssen Schostakowitjs första symfoni samt slutligen
Bela Bartoks pianokonsert n:o 2 (med tonsättaren själv vid pianot).

Adolf Wiklund firade 10-årsjubileum som dirigent i Konsertföreningen, och Ture
Rangström, som i slutet av november fyllde 5ö år, hyllades vid en konsert, vars
program — mot alla förväntningar — endast till hälften bestod av jubilarens verk.
Bland årets svenska solister, de flesta välkända från tidigare uppträdanden, återsåg
man med stor tillfredsställelse Kerstin Thorborg, som på många år icke låtit höra
sig i Stockholm. Hon och Einar Beyron medverkade i Mahlers underbara »Das Lied
von der Erde», som dirigerades av prof. Talich.

Kungl. teaterns största och framgångsrikaste nyhet för året var Kurt Atterbergs
opera »Fanal», vars urpremiär hade ägt rum i Braunschweig kort före den svenska
premiären i slutet av januari. Med detta verk riktade den flitige tonsättaren på ett
värdigt sätt vår magra inhemska musikdramatik; att döma av de framgångar »Fanal»
hade redan under loppet av 1934 skulle denna opera äga stora förutsättningar att bli
ett pålitligt nummer i den fasta repertoaren. Den uppfördes på våren i Oslo, i
samband med Kungl. teaterns gästspel i den norska huvudstaden, och lovordades därvid
av en enig press. På hösten hade den nått Antwerpen, där den — översatt till
flamländska — presenterades av Flamländska Operan.

I november kom Kungl. teatern med Rimsky-Korsakovs sagoopera »Zadko», även

186

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:06:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1934/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free