Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad sig i riket tilldragit - Januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ordföranden i Metallarbetareförbundet Gunnar
Andersson räcker direktör J. Sigfrid Edström
handen efter verkstads avtalets undertecknande;
i mitten förlikningsmannen landshövding
Wijk-man. (Se 5/1.)
Januari.
position, som senare framlägges i ämnet,
innebär, att rundradion skall förstatligas
samt att licensavgifterna skola delvis ingå i
statskassan. Kamrarna stanna den 15 maj
i olika beslut. Företagen sammanjämkning
ger till resultat, att staten får tre,
telegrafverket en och a.-b. Radiotjänst tre
representanter i företagets styrelse. De
ifrågasatta förändringarna rörande Radiotjänsts
verksamhet och ekonomiska förvaltning
skola genomföras inom den nuvarande
organisationens ram. Beslutet verkställes vid
årsskiftet. De statliga ledamöterna i
Radiotjänsts styrelse utses den 15 november av
K. m:t. Ordförande blir underståthållaren
R. Bring. Samtidigt tillsättas ledamöterna i
en radionämnd med utrikesrådet Fritz
Henriksson som ordförande. (Se artikeln
Rundradion 1935.)
9. K. m :t beslutar, att socialiseringsnämnden,
som tillsattes 1920, skall upphöra med sin
verksamhet den 31 januari. Åt nämndens
ledamot, utrikesminister R. Sandler,
uppdrages att senare inge ett utkast till
principbetänkande över socialiseringsproblemet
med därtill knutna framställningar jämte en
sammanfattande redogörelse för nämndens
verksamhet.
K. m;t beslutar, att statens
organisationsnämnds verksamhet (se Sv. D. Å. XII l/i2)
skall upphöra med utgången av januari.
Dessförinnan avgives från nämnden till
kommunikationsministern ett uttalande mot
ifrågasatt förening av post- och
telegrafverken. Verkstyrelsernas samarbete för
åstadkommande av gemensamma
understationer och gemensam förläggningsplats för
de större anstalterna bör emellertid fortgå
och utvidgas.
Januari.
9. A.-b. Göteborgs banks styrelse föreslår efter
granskning av bankens ställning, att för
täckande av konstaterade förluster måtte
användas dels 1934 års vinst, dels
reservfonden samt att för avsättning till mötande
av befarade förluster disponeras en
avsevärd del av bankens grundfond. Vidare
föreslås, att bankens aktier skola nedstämplas
från 250 till 125 kr. och det sålunda
frigjorda beloppet användas för konsolidering
medels avsättning till motkonti. Samtidigt
skulle aktiekapitalet ökas med ett
nedsätt-ningen motsvarande belopp genom
utgivande av 175,000 st. preferensaktier till pari,
125 kr. Nyemissionen garanteras av ett
bankkonsortium. De föreslagna
avskrivningarna uppgå sammanlagt till c:a 28 mill. kr.
Förslaget godkännes av extra bolagsstämma
den 29 januari och av ordinarie stämma den
15 februari.
10. Vid riksdagspartiernas konstituerande
sammanträden inträda följande märkligare
förändringar. Riksdagens båda högerpartier
verkställa den beslutade sammanslagningen
(se Sv. D. Å. XII 9/1) till ett parti, kallat
Riksdagshögern, med amiral Arvid Lindman
som ordförande och två vice ordförande för
resp. kammare samt gemensamt
förtroenderåd. Vidare bildas Folkpartiets
riksdagsgrupp, vilken till ordförande enhälligt
väljer hr G. Andersson i Rasjön, sedan hr
Felix Hamrin avböjt att ifrågakomma.
Slutligen bildas Nationella gruppen av fyra
riksdagsmän, vilka efter schismen mellan
högerpartiet och Sveriges nationella
ungdomsförbund och Nationella förbund
lämnat såväl Allmänna valmansförbundet som
Lantmanna- och borgarpartiet (se Sv. D. Å.
XII 4/2).
10. Lagrådet avger yttrande om regeringens
lagförslag i frågan om skydd för tredje mans
rätt till neutralitet i ekonomiska konflikter
(se Sv. D. Å. XII 9/3). Yttrandet innebär i
många punkter ett bestämt underkännande
av regeringens ändringar i
trettonmanna-kommissionens förslag. I propositionen, som
den 26 januari avlämnas till riksdagen, äro
dock lagrådets anmärkningar nästan
genomgående obeaktade. Vid ärendets behandling i
riksdagen den 1 juni yrkar högern avslag
på propositionen, och regeringen tar sig
härav anledning att uppgiva densamma,
varefter dein fälles med stora majoriteter i båda
kamrarna. Några dagar senare riktar i
första kammaren hr K. G. Westman med
instämmande av samtliga
bondeförbundsre-presentanter ett i formen skarpt men i sak
till intet förbindande angrepp mot
regeringen, emedan denna lupit ifrån sitt eget
förslag. (Se Riksdagen 1935.)
Jordbruksutredningen (se Sv. D. Å. XI 2/3)
får i uppdrag av K. m:t att utreda frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
