Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av Alf Grandien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F^roduktionen, som av finansminister Wigforss
erbjudes tvångs hus hållning ens och
socialiseringens kryckor: — Vad ska jag med dom
till ~ nu, när jag är frisk? (Ghatham.)
Socialisering: — Det är klart, att bästa sättet
att få mycket ägg är att nacka och äta upp
alla värphönorna och lägga äggen själv.
(Ghatham.)
Imnde befaras slå över i sin motsats. Dess bättre blev detta icke fallet.
Förbättringen fortsatte genom hela året 1935, arbetslösheten var praktiskt taget avvecklad,
och man kunde tala om högkonjunktur.
Den budget, som finansminister Wigforss presenterade, när riksdagens ledamöter
samlades på rikssalen, hade också så till vida anpassats efter det nya läget, att
ingen fortsatt extraordinär upplåning ifrågasattes. Kvar stod emellertid den tunga
^xtra belastning, som utgjordes av kristidsbeskattningen, främst den särskilda
förmögenhetsskatten. Det skattesystem, som blivit resultatet av den Wigforsska
politiken, var även för de sakkunniga svåröverskådligt och skilde sig ytterst
oförmånligt från det system, som infördes under hans företrädare Fr. Thorssons tid.
Trots förbättrade konjunkturer ökades skattebudgeten från 824 till 929 millioner
kronor. De särskilda huvudtitlarna visade samma utveckling som de närmast
föregående åren: genomgående ökning, framför allt på femte huvudtiteln, som
bl. a. omfattar arbetslöshetsanslagen, men nedskärning av utgifterna för försvaret.
Den abnorma tid, som landet genomlevat under krisåren, hade emellertid givit
regeringen anledning att ställa i utsikt vissa framstötar i syfte att genomföra ökad
planhushållning. På regeringshåll ansågs, att erfarenheterna från krisårens
statsingripanden motiverade en fortsatt utveckling i samma riktning; från flera håll
framhölls gent emot denna uppfattning, att de »konjunkturstimulerande» arbetena
icke hade haft den betydelse, som regeringen förutsatte. Deras sammanlagda
produktionsvärde, 150 å 175 millioner kronor, kunde i jämförelse med värdet av
hemma- och exportindustriernas tillverkning, 4 milliarder kronor, icke få någon
nämnvärd verkan, och det föreföll också, som om konjunkturförändringen hade
inträffat redan innan de allmänna arbetena hunnit sättas igång. Remissdebatten
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
