Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från kaos till kosmos. Av Ansgar Roth - Fyra decenniers röntgenforskning - De fysikaliska enheterna revideras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från kaos till kosmos.
Av ANSGAR ROTH.
Fyra decenniers röntgenforskning,
Den 8 november 1895 gjorde professor Wilhelm Conrad Röntgen i Wiirzburg
den iakttagelse, som ledde till upptäckten av den efter honom uppkallade
strålningen. Röntgen, som 1901 erhöll det första Nobelpriset i fysik, lyckades
på en tid av sex veckor utreda fenomenet så grundligt, att den lilla
avhandlingen »Ueber eine neue Art von Strahlen», som förelåg färdig i slutet av
december 1895, redan innehöll allt väsentligt om de nya »X-strålarna». Något nytt av
epokgörande betydelse tillkom först 1912, då von Laue visade, att röntgenstrålarna
ge upphov till interferensbilder vid passagen genom en naturlig kristall. Sedan
följde slag i slag en lång rad av lysande forskningsrön, av vilka många belönats
med Nobelpris. Kort efter Röntgenstrålarnas upptäckt och i direkt anknytning
till denna skedde upptäckten av de radioaktiva fenomenen genom H. Becquerel
och makarna Curie. Studiet av de processer i atomkärnans inre och närmaste
omgivning, som ge upphov till radioaktiviteten och röntgenstrålningen, lade
grunden till atomfysikens och atomkemiens snabba framsteg under de följande
decennierna. De från vissa radioaktiva produkter utgående gammastrålarna ha
i likhet med röntgenstrålarna också fått utomordentlig betydelse för medicinen.
Fyrtioårsjubileet av Röntgens epokgörande upptäckt inföll i en tid av sjudande
utveckling på alla dessa områden. Såväl den medicinska som den fysikaliska
röntgenforskningen har många framstående representanter i vårt land, av vilka
professorerna Gösta Forssell och Manne Siegbahn stå i främsta rummet. Röntgen
visade, att såväl en fotografisk plåt som en fluorescerande skärm kunde användas
för undersökning av människokroppen med hjälp av X-strålarna, och blev sålunda
själv den medicinska röntgendiagnostikens fader. Däremot ägnade han sig icke
åt studiet av strålarnas biologiska verkningar, som upptäcktes inom några
månader av andra forskare, vilka redan 1896 fäste uppmärksamheten på den nya
strålningens terapeutiska betydelse. I Sverige utvecklades den medicinska radiologien
genom Forssell och hans medarbetare till ett mönster för hela världen i såväl
organisatoriskt som vetenskapligt hänseende. Vid slutet av 1935 funnos i vårt
land icke mindre än 46 sjukvårdsinrättningar med fullständig röntgenavdelning
under specialutbildade läkare.
De fysikaliska enheterna revideras.
Röntgenstrålarnas fysikaliska egenskaper studerades av Siegbahn och hans
talrika lärjungar. Precisionsmätning av olika ämnens röntgen spektra röjde
bristande överensstämmelse mellan »X-enheten» och den vanliga enheten för
våglängder, som är en »ångström», d. v. s. en tiomilliondels centimeter. Avvikelsen
visade sig bero på ett i någon mån felaktigt värde på den elektriska
enhetsladdningen (e), som bestämts med Millikans berömda oljedroppsmetod. Nya
mätningar, som utfördes i Uppsala med olika metoder — bland dem Millikans egen
metod — gåvo samstämmigt ett något större värde på denna fundamentala
konstant.
En annan konstant av grundläggande betydelse inom atomfysiken är enheten
för massa. Denna plägade väljas så, att syrets atomvikt fick värdet 16, och vätets
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>