Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1935 - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världssjöfartens läge var på grund av
den i förhållande till världshandeln
alltför rikliga tonnagetillgången även under
1935 otillfredsställande. Fraktnivån, mätt
med Economists fraktindex, låg sålunda
i genomsnitt något under 1934 års nivå
fram till och med september månad.
Det italiensk-abessinska kriget medförde
emellertid en uppryckning av
fraktsatserna på 10—15 %.
Kapitalmarknaden hade i vissa
hänseenden en abnorm karaktär. Näringslivets
behov av kapitaltillskott var mycket
obetydlig. Den industriella produktionens
utveckling var ej större än att den i regel
kunde äga rum inom ramen av den
redan existerande produktionskapaciteten.
Däremot krävde den livliga
byggnadsverksamheten i vissa länder
nyanskaffning av kapital. Den stora
kapitalupplåningen skedde i allmänhet för statliga
eller kommunala ändamål. De som följd
av stora hjälparbeten eller försvarets
stärkande eller av sinande inkomster
uppkomna bristerna i staternas eller
kommunernas budget måste i några
länder täckas genom en betydande
upplåning. Så var t. ex. förhållandet i
Tyskland, där staten för rustningsökning och
understödsarbeten synes ha lagt beslag på
praktiskt taget allt för upplåning
tillgängligt kapital. Även Förenta staterna
finansierade de stora hjälparbétena medelst
upplåning, och i Frankrike måste den
betydande budgetbristen täckas dels genom
ökning av statsskulden, dels genom
minskning av utgifterna. Trots den stora statliga och kommunala upplåningen var
emellertid marknaden rikligt försedd med kapital, vilket i en del länder, särskilt
Förenta staterna, placerades å bankernas avistaräkningar och föranledde en
rekordartad ansvällning av dessa. Ränteläget blev härigenom mycket förmånligt
från låntagarnas synpunkt. En mindre åtstramning inträdde emellertid mot årets
slut på grund av skärpningen av de politiska motsättningarna.
De länder, som fortfarande höllo fast vid guldpariteten och som ej lagt
valutahandeln helt under statens kontroll, fingo under 1935 erfara en svår press på sina
valutor. En alltmera utbredd misstro, förstärkt av den inom guldblockländerna
framträdande oppositionen mot den nu tillämpade valutapolitiken, gjorde sig
nämligen gällande rörande möjligheten för guldvalutaländerna att i längden
upprätthålla guldpariteten på grund av de påfrestningar, för vilka näringslivet
utsattes. Särskilt svår blev ställningen, sedan Belgien i mars tvingades att
nedskriva sin valuta med cirka 28 %. En stark tendens till kapitalflykt uppstod i
såväl Frankrike som Holland och Schweiz. För att skydda valutan måste diskontot
åtstramas, vilket i Schweiz inskränkte sig till en höjning från 2 till 2% men i
Amerikansk »New Deal»-akrobatik.
Det Rooseveltska jordbruksprogrammet, vars
bestämmelser utformats i Agricultural
Ad-justment Act, populärt kallat A. A. A., har ju
i viss mån lättat trycket på jordbruket dels
genom direkta subventioner (farm bonus), dels
genom prisstegrande åtgärder för vissa
jordbruksprodukter. I realiteten innebär dock
statsingripandet endast en inkomstöverflyttning,
och hela trollkonsten ligger däri, att
konsumenterna nu få bära bördan av ökade
livsmedelspris. »Lille Samson», den
skattebetalande konsumenten, som uppbär hela systemet,
tycker också, att det är en skriande orättvisa,
att hans namn icke finns upptaget på »NEW
DEAL-Varieténs» affischer, där den berömda
akrobattrion AAA annonseras med världens
största konststycke.
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
