Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modernäringen under 1935. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modernäringen under !<)}}.
Av redaktör TH. SWEDBERG.
Det svenska jordbruket hade under 1935 ett jämförelsevis gott år. Skörden
hade visserligen icke samma rekordkaraktär som föregående år, men låg
något över medelmåttan. Årets hela brödsädsskörd beräknades preliminärt uppgå
till blott 1,077,000 ton, vilket dock torde vara ungefär tillräckligt för ett års
konsumtion, och understeg alltså med 220,000 ton 1934 års rekordskörd. Kornet gav
217,000 ton, havren 1,274,000 ton och blandsäden 566,000 ton. Potatisen gav
sämre resultat än 1934. Sockerbetsskörden var fullt medelmåttig med hög
socker-halt, vadan någon sockerimport under det kommande året icke behövde motses. De
statliga stödåtgärderna, som tidigare icke fungerat tillfredsställande, hade redan av
föregående årets riksdag bättre anpassats efter världsmarknadsläget. Av årets
riksdag blevo de ytterligare justerade i syfte att få jordbrukshjälpen så avvägd, att
den lika fördelades på jordbrukets båda huvudgrenar: brödsädsodlingen samt
den animaliska produktionen och icke å någondera sidan lockade till
överproduktion. Fodermedelsimporten belades sålunda med åtskilliga restriktioner
samtidigt som det statsgaranterade inlösningspriset för brödsäd per 1 juni sänktes
för vete till kr. 16:50 och för råg till kr. 15:50. Dessa pris fastslogos dock såsom
minimipris. Riksdagen gjorde dessutom det uttalandet, att jordbrukets prisnivå
ej borde sänkas under 1934 års nivå.
Av ännu större betydelse för en ökad lönsamhet för modernäringen än dessa
förbättringar av den statliga jordbrukshjälpen var kanske dock den sakta men
säkert fortgående konsolideringen av jordbrukarnas ekonomiska föreningsväsen.
Denna jordbrukarekooperation har kraftigt uppmuntrats av riksdagen, som
tydligt uttalat sin förväntan, att den praktiska tillämpningen av de statliga
stödåtgärderna måtte omhändertagas av jordbrukarna själva. Nästan varje
produktionsgren representerades av en förening, såsom Svenska mejeriernas riksförening,
Sveriges slakteriförbund. Svenska lantmännens riksförbund. Riksförbundet svensk
frukt och Skogsägareföreningarnas riksförbund m. fl. Samtliga dessa
riksorganisationer samarbetade i frågor av gemensamt intresse i Sveriges allmänna
lantbrukssällskap, i vilket de äro medlemmar. Under december månad utvidgades
samarbetet till att omfatta även Riksförbundet Landsbygdens Folk. Med hänsyn
härtill bildades Jordbrukets föreningsråd med Mjölkcentralens chef, direktör Carl
Utterström, som ordförande.
Svenska mejeriernas riksförening, som redan tidigare fått på sig överlåtet
handhavandet av mjölk- och smörregleringen, uppnådde under året i stora delar
av landet mellan 95 och 100 procents anslutning bland jordbrukarna. Av hela
rikets till mejerier levererade mjölk beräknades vid årets slut omkring 87 procent
tillhöra riksföreningen mot 81.5 proc. den 31 januari. Vilken stor framgång för
organisationen detta innebar framgår bäst av det sakförhållandet, att varje
procents ökning motsvaras av 25 millioner kilogram mjölk. Propaganda och stegrad
köpkraft ökade i hög grad hemmakonsumtionen av mejeriprodukter. Från rikets
samtliga mejerier försåldes sålunda under årets tre första kvartal 35.8 ton smör
och 28.2 ton ost mot respektive 32.6 och 26.3 föregående år. Svensk riksnotering å
runmärkt smör, som under årets förra hälft stått i kr. 2:30, sänktes på sommarc(n
med 15 öre till kr. 2:15. Smörproduktionen, som till och med augusti varit mycket
tillfredsställande — under juli och augusti översteg den föregående års produktion
med 6.8 proc. — började emellertid under september månad att märkbart avtaga.
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
