Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nobelpristagarna 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kesministern Carlos Saavedra Lamas fredspriset för 1936. (Beträffande Ossietzkys
prisbelönande se vidare Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna 25/11.)
Nobelfesten i Stockholm den 10 december försiggick under övliga former. Prisen
överlämnades även denna gång av konungen. Alla de vetenskapliga pristagarna
hade infunnit sig, medan den litteräre, Mr 0’Neill, representerades av Förenta
staternas chargé d^affaires. För professor Hess och dr Anderson talade professor H.
Pleijel, för professor Debye professor A. Westgren, för sir Henry Dale och
professor Loewi professor G. Liljestrand samt för Mr 0’Neill dr Per Hallström.
Vid Nobelhögtidligheten i Oslo samma dag var ingendera av de två
fredspristagarna tillstädes. Argentinske ministern för de skandinaviska länderna mottog
å Lamas vägnar priset, medan Ossietzkys pris fick tillställas honom på annan väg.
Professorerna Dale, Loewi och Debye samt dr Anderson höllo sina
Nobelföreläsningar i Stockholm den 12 december, medan professor Hess av heshet tvingades
att inställa sin tillämnade föreläsning.
Henry Hållet Dale, född 1875, studerade i Gambridge och blev M. D. där 1903, var en tid anställd
vid den stora läkemedelsfirman Burroughs Wellcome, verkade även som lectarer vid University
College i London och blev 1928 föreståndare för National Institute for medical research
därstädes. Han var 1925—1935 Royal Societys sekreterare.
Otto Loewi, född 1873, blev M. D. i Strassburg 1896, var 1898—1909 assistent hos H. Meyer i
Marburg och W^ien samt kallades sistnämnda år till professor i farmakologi i Graz.
Eugene 0’Neill, född 1888 i Förenta staterna och bosatt i Seattle, var i sin ungdom dels student
vid Princeton- och Harvvarduniversiteten, dels bl. a. sjöman, guldgrävare i Honduras, »water-rat»
i Buenos Aires’ hamnkvarter, skådespelare, kontorist och reporter, debuterade 1914 som
dramatiker med en samling enaktare under rubriken »Thirst» och hade vid sitt prisbelönande författat
ett stort antal skådespel, bland vilka Anna Christie, Sällsamt mellanspel, Elektra, Blodet ropar
under almarna och Ljuva ungdomstid under en följd av år spelats på Dramatiska teatern i
Stockholm.
Victor Fr. Hess, född i Waldstein i Steiermark 1883, studerade vid universitetet i Graz och blev
fil. dr där 1906 samt privatdocent, sedan e. o. professor i W^ien, men fick 1920 en lärostol i
expe-rimentalfysik i Graz. Han var 1921—24 chef för det statliga laboratoriet för radiumforskning i
Newyork och konsulterande fysiker vid U. S. Bureau of Mines, men återvände 1925 till Graz
och utnämndes 1931 till ordinarie professor i experimentalfysik och föreståndare för institutet för
strålningsforskning i Innsbruck.
Carl David Anderson, född 1905 i Newyork av svenska föräldrar, studerade vid California
Institute of Technology i Pasadena, blev sedan assistent åt Nobelpristagaren professor R. A. Millikan
vid Norman Bridgelaboratoriet i Pasadena, Bachelor of Science 1927 och Doktor of Philosophy in
Physics 1930.
Peter J. W. Debye, född i Maastricht 1884, studerade vid Tekniska högskolan i Aachen, blev
sedan fil. dr och docent vid Miinchens universitet, professor i Ziirich, Utrecht och Göttingen samt
utnämndes 1935 till professor vid universitetet i Berlin och chef för Kaiser Wilhelm-institutet i
fysik därstädes.
Carl von Ossietzky, född 1889 i Hamburg, deltog i världskriget såsom menig vid tyska
västfronten, blev sedan sekreterare i Tyska fredssällskapet och redaktör för den
kommunistisk-pacifistiska tidskriften Weltbiihne, dönides 1931 på grund av en artikel i denna tidskrift till 11/2 års
fängelse för landsförräderi, men inbegreps efter åtta månader i en utfärdad allmän amnesti,
insattes 1933 av den nationalsocialistiska regimen i koncentrationsläger, frigavs under 1936 samt
vårdades sedan för tuberkulos på sjukhus i Berlin.
Carlos Lamas blev 1904 professor i socialvetenskap vid universiteten i La Plata och Buenos
Aires, var 1915—16 argentinsk justitie- och undervisningsminister, utövade ett omfattande
författarskap i folkrättsliga m. fl. frågor, utsågs till ständig medlem av exekutivrådet för institutet
för internationell rätt i Washington m. m. Argentinas utrikesminister sedan 1932, inlade han den
största förtjänst såsom medlare efter det blodiga kriget mellan Bolivia och Paraguay samt var
flera år Argentinas delegerad vid Folkförbundet och vid delegerademötet 1936 dess president.
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
