Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1936 - "Brännkyrkakriget" rasade - Aerodromen i Bromma invigdes - 21 skattekronor pr invånare - Många stora donationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fastighetsägare skulle behöva satsa mera än
vad som svarade mot den värdestegring, hans
fastighet komme att undergå till följd av
stadsplanens genomförande. Villaägarna nöjde sig
emellertid inte med detta utan klagade hos ÖÄ,
som utfärdade föreläggande för staden att
avhjälpa de sanitära missförhållandena.
Aerodromen i Bromma invigdes.
Den 23 maj invigde konung Gustav
flygplatsen i Bromma. Det var en stor dag, ty därmed
fick Stockholm sent omsider anslutning till det
europeiska flygnätet. I samband härmed var
en internationell luftfartsutställning — ILIS
1936 — anordnad i flyghamnen vid
Lindarängen, och de fyra nordiska länderna tävlade
om Nordiska flygarpokalen med start och mål
på Bromma. Det blev svensk seger — pokalen
erövrades för andra gången av löjtnant
Thun-berg. Flygfältet visade sig redan från början
väl knappt, och man började mot slutet av året
spränga bort en del av de omgivande
bergknallarna.
Under året invigdes vidare Stockholms stads vård- och försörjningshem i Stureby, vid denna
tid betraktat såsom Europas modernaste fattigvårdsanstalt. Eastmaninstitutet var nu också färdigt
och överlämnades till staden. Tekniska museets byggnad fullbordades, Stockholms första statliga
flickläroverk — Högre allmänna läroverket för flickor — invigde sitt hus vid Sveaplan,
Södermalms flickläroverk fick också en nybyggnad, och Södermalms kommunala mellanskola flyttade
in i sitt hus vid Krukmakaregatan. Man hade nu börjat införa praktiska realskolelinjer, och
hushållsteknisk realskoleexamen avlades 1930 för första gången vid kommunala mellanskolan.
Tidigt en morgon avtäcktes utan ceremonier Carl Milles’ Orfeus på Hötorget. Stocksundsbron,
de nya broarna vid Ålkistan och Bällsta samt bron mellan Kungsholmslandet och Lilla Essingen
öppnades för trafik, och Saltsjöbanan flyttade sin station från Stadsgården till Slussen.
Brunke-bergstunneln, som förut hade varit ett affärsföretag, blev nu, i enlighet med
koncessionsbestämmelserna, femtio år efter anläggandet överlämnad till staden, och därmed slopades avgiften. Detta
år revs vidare Strömbadet av år 1885 trots de s. k. strömbadarnas protester, och Vanadisbadet
påbörjades. Detta år lades också grunden till Medborgarhuset vid Södra Bantorget, och samtidigt satte
man vid Södra Bantorget i gång med anläggningen av den nya nordsydliga trafikleden, som skulle
gå fram mellan Repslagaregatan och Skaraborgsgatan.
Fr. v. borqarradet Oscar Larsson,
hovkonst-gjutare Herman bergnian och professor Carl
MilLes samlaae pa Hötorget uid
Orfeus-monu-mentets invigning den 24 juli.
21 skattekronor pr invånare.
1936 års taxering av inkomster och förmögenheter visade en ökning av skatteunderlaget i
Stockholm med 12 procent, jämfört med föregående år. Per invånare räknat var antalet skattekronor
betydligt större än i de andra städerna, 21,5 mot 15,6 i Göteborg, 14,1 i Malmö och genomsnittligt
11 i övriga städer. Den allmänna kommunalskatten utgick under 1936 efter 6:55 per skattekrona.
För 1937 beslutade stadsfullmäktige en sänkning, som dock begränsades till 20 öre, så att
skattesatsen blev 6:35. I stället lade man upp en skatteutjämningsfond för att vid nästa lågkonjunktur
slippa höja skatten så mycket som under den senaste krisen. Första året skulle till denna fond
avsättas mill. kr. Den finansplan, varpå detta beslut grundades, var uppgjord av professor
Halvar G. F. Sundberg, vilken under året efterträdde Knut Ewerlöf såsom finansborgarråd.
Mänga stora donationer.
Det var förmodligen de goda tiderna som gjorde, att 1936 blev ett rekordår ifråga om donationer.
Fröken Hilda Kumlin testamenterade hela sin förmögenhet — 4,2 mill. efter avdrag för arvsskatt ■—
till allmänna ändamål. Bl. a. hade hon förordnat om, att 1 mill kr. skulle användas för
beredande av billiga bostäder åt ensamma kvinnor i Stockholm. Bergianska trädgården erhöll genom
testamente av grosshandlare E. Andersson 1 mill. kr. för anläggande av en vinterträdgård. Knut
och Alice Wallenbergs stiftelse överlämnade 434,000 kr. till Stockholms högskola för upprättande
av ett institut för organisk-kemisk forskning. Till den apparativa utrustningen av institutet ställde
Rockefellerstiftelsen i Amerika i utsikt en summa av minst 50,000 kr. Vidare hade justitierådet
E. Cassel i efterlämnat testamente föreskrivit, att 500,000 kr. av hans förmögenhet skulle tillfalla
Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga avdelning och användas för dess utveckling.
Nordiska museet fick 310,000 kr. av Wallenbergska stiftelsen för främjande av museets uppgifter
på Skansen.
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
