Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1936 - Försvarsgrenarnas verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges första medeltunga bombplan, Ju 86, i Brommahangaren.
der socialdepartementet och närmast underställd en nyinrättad luftskyddsinspektion.
Anslag krävdes för alarmeringsanläggningar, gasskyddsmaterial för den personal,
som sättes i verksamhet vid luftanfall, samt för skyddsrum i vissa statliga och
kommunala ämbetsverk m. m. En vidsträckt medborgerlig skyldighet att biträda med
skyddsåtgärder, skapande av en riksomfattande frivillig luftskyddsorganisation samt
ändrade byggnadsförfattningar förutsattes. De sakkunniga uttalade även, att ett
tillfredsställande skydd för vissa anläggningar, såsom kraftstationer, industrier m. m.,
blott kunde vinnas genom anskaffande av luftvärn, och framhöllo som önskvärt, att
statsmakterna toge ståndpunkt till frågan om frivilligt anordnande av luftvärn för
vissa industrier.
Arméfälttjänstövningen, som var förlagd till trakterna väster och söder om
Gästriklands Storsjö och som leddes av konungen, gav särskilt tillfälle till övning av
övergång av vattendrag och av uppehållande strid, framför allt i skogsterräng.
Önskvärdheten att vinna ytterligare erfarenheter om motoriserade förbands
användningsmöjligheter föranledde, att även dylika kavalleriförband deltogo i
jämförelsevis stor utsträckning. Vidare deltogo svenskbygda stridsvagnar av ny
typ, som under året införlivats med armén. Ifråga om beväpning och
utrustning skilde sig manövern för övrigt ej nämnvärt från de närmast föregående.
För första gången prövades dock den nya organisation av fälttruppförbanden, som
framgått ur de många försöken, och gav en bild av förbättring i många avseenden.
Även för marinen fick året i viss mån sin prägel av försvarsreformen, vilken
åtminstone för kustartilleriets del krävde en betydande forcering. Den i februari
avgångne marinstabschefen, amiral O. E. Lybeck, hade i ett i början av januari avgivet
yttrande förklarat, att han måste avstyrka försvarskommissionens förslag som
helhet, såvida icke flottans krav bleve bättre tillgodosedda — för att kunna fylla sina
uppgifter borde kustflottan kunna räkna bl. a. minst fyra artillerifartyg med svåra
kanoner och två kryssare. Hans omedelbare efterträdare, amiral C. O. Lindsström,
fick ej tillfälle att länge befatta sig med försvarsreformens genomförande utan
efterträddes den 1 oktober av amiral Ch. L. de Champs, vilken redan från halvårsskiftet
fungerat som t. f. chef för marinen och i denna egenskap i september fick i upp-
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>