Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetskonflikter och avtalsrörelser. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Direktör Gustaf Söderlund i Svenska
arbetsgivarföreningen skakar hand med L. O :s
representant Thunberg efter fredsslutet vid
verkstäderna.
derna, järnbruken, mellansvenska
gruv-förbundets gruvor och metallverken
höjdes lönerna något för sådana arbetare,
som helt eller huvudsakligen arbeta för
timpenning, medan ackordsarbetarnas
löner blevo oförändrade. Vid järnbruken
minskades arbetstiden vid ett flertal
masugnar från 56 till 48 timmar i
veckan. Därjämte ökades semestern från 4
till 5 dagar. Avtalstiden bestämdes till
två år med utlöpning som tidigare vid
årsskiftet.
Vid skogsarbeten i Dalarna samt delar
av Uppland, Gästrikland och
Västmanland föregående höst utbrutna, ganska
omfattande öppna konflikter bilades den
19 februari. Samma månad träffades nya
riksavtal för rederinäringen, gällande till
den 31 januari 1938 och innebärande vissa ökningar av månadslönerna. Också övriga
kollektivavtal, som kommo till stånd under vårens lopp, medförde som regel någon
ökning av lönerna och även i övrigt en del förbättringar för arbetarna. Bland
viktigare sådana uppgörelser kunna nämnas riksavtalen för de enskilda järnvägarna,
omfattande kontors- och trafikpersonal samt ban- och verkstadsarbetare. Vidare
träffades nya avtal för sockerindustrien, för kommunalarbetarna i ett antal större
städer, för lager- och transportarbetare samt för en del smärre yrkesgrupper.
Samma tendens gjorde sig gällande även under sommarens avtalsuppgörelser.
Bland dessa märktes avtalen för malmfälten i Kiruna och Malmberget, därvid
lönerna för vissa grupper arbetare undergingo justeringar uppåt. För statens järnvägars
verkstads- och förrådsarbetare prolongerades de gamla avtalen på i det närmaste
oförändrade villkor. Riksavtalen för frisörfacket och bilverkstäderna prolongerades
likaledes. För de sistnämnda inneburo de nya avtalen en ökning av semestern samt
en del jämkningar i avtalets ortsgruppering. För lantarbetarna uppsades avtalet
under sommaren med krav på höjning av såväl års- som timlönerna. I mitten av
oktober träffades ett nytt avtal att gälla till den 1 november 1937. Denna
avtalsuppgörelse medförde betydande lönehöjningar. De kontanta årslönerna för statavlönade
arbetare ökades med 110 kronor för flertalet och med 180 respektive 210 kronor för
vissa kvalificerade grupper. Timlönerna för dagsverkare höjdes med 8 å 9 öre. Om
man även tar hänsyn till den samtidiga arbetstidsregleringen och därmed ökad
övertidsbetalning, kan lönestegringen för jordbruket uppskattas till 15 å 20 procent.
Vad som under det för kommande års arbetsfred alltid så kritiska höstkvartalet
starkast föll i ögonen var detta år den ringa uppsägningsfrekvensen. Vid det första
av de två månadsskiften — omkring oktober — på vilka uppsägningstiderna sedan
gammalt äro fördelade, kunde visserligen rätt många uppsägningar noteras, såsom
inom textilindustrien, en av landets största, med icke mindre än cirka 40,000
arbetare. I sko- och läderindustrien omfattade uppsägningen 7,000 å 8,000 arbetare, i
garveriindustrien 2,000 man, vid snickeri- och möbelfabrikerna över 5,000 och i
hamnarna mellan 4,000 och 5,000 arbetare. Härtill kom ett antal uppsägningar av smärre
mdustriavtal samt ett sextiotal kommunala avtal, som berörde sammanlagt cirka
5,000 man. Avtalsuppsägningens andra kritiska tidpunkt ultimo oktober — gick
däremot så mycket mera spårlöst förbi. Detta sammanhänger med den ovan antydda
märkliga omständighet, som kunde i någon mån förmärkas redan vid föregående
månadsskifte men sedermera tog sig allt bestämdare uttryck, nämligen en tydlig
beredvillighet hos både arbetsgivare- och arbetareparten att söka åstadkomma be-
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
