Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Hugo Jungstedt - Erik Staaff - Hakon Wigert-Lundström - Henning Wijkmark - Adolf Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar Lyttkens.
(Se förég. sida.)
Hugo Jungstedt.
Erik Staaff.
Hakon Wigert-Lundström.
Hugo Jungstedt, f. 1854. Underlöjtnant vid fortifikationen 1875, löjtnant vid generalstaben 1887,
överstelöjtnant 1899, lärare vid artilleri- och ing.-högskolan 1890, chef för krigshögskolan 1900,
överste och sekundchef för Livregementets grenadjärer 1902, generalmajor och chef för dåvarande
fjärde arméfördelningen 1910, överkonimendant för Stockholms garnison 1910—16, generallöjtnant
1917, inspektör för militärläroverken 1917—19. Vice ordförande i överstyrelsen för svenska Röda
korset, ordförande i Stadionstyrelsen, ledamot av den militära kontrollkommissionen på Åland
1919, ordförande i Nationernas förbunds undersökningskommission angående gränstvisterna
mellan Bulgarien och Grekland 1925—27, sekreterare i och medlem av flera försvarskommittéer.
Militär ledamot av högsta domstolen 1915. Utgav talrika arbeten i militära och historiska ämnen
samt reseskildringar. Död den 3 augusti.
Erik Staaff, f. 1867. Fil. dr 1896, docent i romanska språk i Uppsala, t. f. professor 1906,
professor 1908—32 .Ledamot av skolkommittén 1918, ordf. i Alliance fran^aise i Uppsala, v. ordf. i
Amitié franco-suédoise 1920. Verkade energiskt för tillkomsten av det svenska studenthemmet i
Paris. Utgav en mängd arbeten rörande spansk, fransk och italiensk filologi samt översättningar.
Hedersdoktor vid Paris’ universitet 1932. Högt skattad av sina lärjungar, vilka han med utmärkta
resultat handledde. De sista åren en gärna hörd radiotalare i ämnen, tillhörande »den vetenskap,
där han var en av mästarna». Död den 23 augusti.
Hakon Wigert-Lundström, f. 1875. Fil. lic. 1900. Medarbetare i Stockholms-Tidningen,
Stockholms Dagblad och Svenska Telegrambyrån, redaktör för Skånska Aftonbladet 1904, för Nya
Wermlands Tidningen 1909 och för Göteborgs Morgonpost 1913—32, därefter bl. a. teaterkritiker
i sistnämnda tidning samt lokalredaktör för sjöfartstidningen Svensk Flagg. Ordf. i Göteborgs
och Västra Sveriges Pressförening 1915—17, v. ordf. till 1923, ordf. i kommittén för internationella
pressbesöket i Sverige 1923, stadsfullmäktig i Göteborg 1919—20 och 1925—34, ledamot av
Lo-rensbergsteaterns styrelse, styrelsen för Liseberg, Göteborgs förlikningsnämnd m. m. Var med
estetisk och ideell läggning en ledareförfattare med både tankedjup och formell elegans, särskilt
intresserad för försvarsfrågan och östersjöproblemen, liksom för konst, litteratur och teater,
uppskattad kåsör under signaturen Biedermeyer. Död den 7 september.
Henning Wijkmark, f. 1875. Teol. kand. 1897, teol. lic. 1911 och teol. doktor 1923. Adjunkt vid
Nya elementarskolan i Stockholm 1906, studierektor vid Kungsholms läroverk för flickor 1911—
23, lektor vid högre realläroverket på Norrmalm från 1926. Ordförande i Religionsvetenskapliga
sällskapet 1927—29, inspektor för Kungsholms elementarskola för flickor sedan 1929. Medarbetare
i Svenska Dagbladet sedan 1929, utgav ett flertal uppmärksammade skrifter, bl. a. Studier till
den Wallinska psalmbokens framkomst, professor G. F. Falléns biografiska anteckningar, Linné
i bibelkommissionen, Samuel ödmann och Samuel ödmanns skrifter och brev, Pehr Tollesson,
A. C. Rutström, Svensk kyrkohistoria. Svensk predikan m. fl. »Han tecknade i otaliga föredrag
och uppsatser bilder ur den svenska kyrkans och de särskilda församlingarnas historia —
konkret, intimt, med värme men på samma gång med kritisk skärpa. Hans religiösa uppfattning var
enkel och naturlig — såsom hela hans personlighet. För folkligt fromhetsliv hade han utpräglat
sinne. Hans intresse för allt mänskligt, hans sällsynta förmåga att komma i kontakt med
människor av alla slag gåvo honom de yppersta förutsättningar såsom lärare.» Död den 8 september.
Adolf Andrén, f. 1869. Avlade organistexamen 1885, folkskollärarexamen 1889, examen vid
musikkonservatoriet 1907. Anställd i olika församlingar, i Örebro sedan 1911, organist vid Olaus
Petrikyrkan därstädes sedan 1913. Grundade Örebro orkesterförening 1909, dess ledare till 1917,
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>