Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstlivet i Sverige 1937. Av Gotthard Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plil
i> n tu f’ iitsiällaren, konstnären Anshelni
S( hult I II, framför ett ofullbordat motiv.
liten efterskörd tili den stora
Parisutställningen visade Elsa Gullberg ett litet
urval av franskt konsthantverk ocli
Svenskt Tenn en samling av René
Lali-ques glas. Det största textila
evenemanget under året var Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksförbunds
jubileumsutställning Nordisk hemslöjd, till vilken
även en del grannländer inbjudits och
som i sin helhet vittnade om de senaste
årens nyorientering mot mera praktiska
och nutidsbetonade uppgifter, vartill
Steneby utställning erbjöd en mera
anspråkslös parallell på den manliga
slöjdens område, främst intressant som
socialt experiment. En historisk
textilutställning av det största intresse var
den i Liljevalchs visade samlingen av
vävda tapeter ur svenska statens och
privata samlingar, vilken gav en
utomordentligt praktfull bild av den gamla
gobelängkonsten, medan man i
Svenskfranska konstgalleriet fick bevittna ett
intressant men knappast helt lyckat
experiment att förnya densamma i
moderna franska tapisserier efter
kompositioner av Frankrikes ledande
moderna konstnärer.
Det största svenska utställningsevenemanget utomlands under 1937 var svenska
paviljongen på världsutställningen i Paris. Själva paviljongen, som ritats av
arkitekt Sven Ivar Lind, utsattes för en stark kritik. Enligt den populära uppfattningen
gjorde den ett alltför torftigt intryck, men den uppvisade även stora
utställningstekniska brister. Den innehöll dels en konstutställning, där varje konstnär var
representerad av endast ett arbete, dels en konstindustriavdelning, som trots
enskilda Insatser, främst från Orrefors, icke blev samma internationella framgång
som 1925, och dels en »social» avdelning, som tillämpade den moderna, med text
och bilder arbetande idéutställningens princip med lika liten lycka som den av
Stockholms socialdemokratiska ungdomsdistrikt anordnade
propagandautställningen yyArbelarrörelsen har ordet» i Liljevalchs, där det starkaste inslaget gjordes
av en målare, Sven Erixson. Nordiska museet deltog i Parisutställningen med en
egen utställning. Svensk folkkonst, vilken senare flyttades till Bryssel. Ett annat
stort svenskt utställningsföretag i utlandet var den vandringsutställning av svensk
konst i Amerika, varmed man redan under 1937 började fira det följande år
infallande Delawareminnet och som jämte ett representativt urval av målningar och
skulpturer även upptog en stor samling arkeologiska och etnografiska föremål,
belysande konstutvecklingen i vårt land från den äldre stenåldern till 1800-talets
slut.
Om vi från utställningarna övergå till de monumentala konstverk, som
till-kommo under 1937, framstår detta inte som ett lika rikt år. Av monumentala
målningar i profanbyggnader är nästan endast att anteckna Gerhard Wihlborgs i
aulan i Ystads läroverk. Den kyrkliga konsten blommade som vanligt åtminstone
kvantitativt rikare, och här framträdde även en del nya namn. Simon Gate
fortsatte sålunda sin under föregående år inledda verksamhet på detta område med
132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
