Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vädret 1937. Av fil. dr Folke Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nederbörd i % av den normala 1937:
Norrland Svealand Götaland Riket
Januari ............70 83 89 77
Februari .... 122 247 201 164
Mars ........ 136 178 160 151
April ................99 119 72 96
Maj ....................124 100 120 117
Juni ................151 104 95 127
Juli ......... 79 80 94 83
Augusti ............34 61 60 46
September ________212 204 159 199
Oktober ............47 18 12 33
November .... 125 126 98 118
December ________98 128 138 114
Året .......... 108 121 108 110
Bortsett från snösmältningsperioden var
vattentillgången i våra älvar och övriga vattendrag
i stort sett dålig, vilket kan vara ägnat att
förvåna i betraktande av de relativt goda
nederbördsförhållandena. Orsaken torde vara att
söka dels i det ogynnsamma utgångsläget —
året ingick under en utpräglad lågvattenperiod
— dels i den varma sommaren med dess starka
avdunstning.
I det föregående har redan omnämnts den
svåra stormen i Mellansverige den 8
september. Denna synes ha varit en typisk
inlandsstorm, ty särskilt höga vindstyrkor
inrapporterades då icke från någon av våra
kuststa-tioner. över huvud taget voro stora
vindhas-tigheter sällsynta under året, och orkan (29
m/s och mera) förekom icke vid något
tillfälle i kustområdet, vilket förde vara ganska
ovanligt. Ärets största vind styrka, 28 m/s från
V, noterades den 5 januari vid Grans fyr strax
söder om Sundsvall.
Statistiska uppgifter rörande vädret i
Stockholm finnas upptagna i tab. 2. Huvudstadens
medeltemperatur för hela året var + 7°.2 mot
normalt + 5°.t. Den sammanlagda
nederbördsmängden uppgick till 695 mm mot 568 mm
ett vanligt år. Antalet solskenstimmar var
något större än normalt eller 1,786 mot 1,705.
Av det ovan sagda torde framgå, att under
1937 jordbruket i icke oväsentlig grad
gynnades av vädret genom värme och relativt
riklig nederbörd under växttiden, genom värme
och torka under skördetiden. Däremot var
vädret mindre tjänligt för skogsbruket och vattenkraftindustrien. Sistnämnda näringsgren led av
utpräglad vattenbrist under större delen av året. För skogsbruket åter verkade tidvis snöbrist
samt issörja och vatten på isarna hämmande på virkets framforslande och skogskörslor över
huvud taget. 1937 framstår alltså som ett år på gott och ont för de näringsgrenar, vilka äro
mer eller mindre beroende av väderlekens växlingar.
Värmeöverskoit ( + ) och underskott (—) i
Sverige under januari 1937.
(Linjerna dragna genom trakter med samma
avvikelse från normaltemperaturen.)
201.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>