Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna. Redigerad av redaktör John Sjöstrand - Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juli.
oken, samt förarga sig bland annat över,
att så verkligt arabiska orter som Ramleh
och Lydda inom den engelska korridoren
till havet skulle undantagas från den
arabiska staten. Judarna vända sig mot, att
Jerusalem skulle ligga utanför den judiska
staten — Zion utan Zion! — och verkligt
judiska företag vid Döda Havet och Jordan
inom det arabiska området, samt att den
judiska staten skulle belastas med
subsidier till den arabiska grannen. Den 10/7
mottager högsta arabkommittén från Irak
ett telegram, vari det heter, att Iraks
regering skall i London inlägga protest mot
Palestinas tredelning. Den 17/7
demonstrera 50,000 araber i Bagdad mot
Palestinaplanen. När planen 22/7 kommer före i
engelska underhuset, vägrar detta att
godkänna tredelningen. Regeringen går med på
ett av Lloyd George framlagt
ändringsförslag av innebörd, att den »definitiva
planen» icke skall baseras på utan blott ta
hänsyn till kommissionens förslag.
Regeringen undgår härigenom en ogynnsam
votering, men hela frågan kommer på så sätt
att hållas öppen. (Se 7/3 och 11/8.)
9. Allmän strejk proklameras av de
anställda vid hotell, kaféer och restauranger i
Paris, emedan arbetsgivarna vägrat att
till-lämpa lagen »för den allmänna ordningen»
och 40-timmarsveckan med fem
arbetsdagar. Strejken får dock ej den omfattning,
som strejkledarna hoppats. Många stora
restauranger hållas öppna, i flera fall med
starkt begränsad personal eller med
utomstående arbetsvilliga. På de allra främsta
hotellen ignorerar personalen helt
strejkordern. Strejken rinner småningom ut 1
sanden. (Se 21/12.)
13, Belgiske justitieministern de Laveley avgår
på grund av den oerhört häftiga
opposition, som rests mot en 2/6 av kammaren
antagen lag om amnesti åt alla dem, som
efter kriget blivit dömda för förräderi
under den tyska ockupationen. Lagen har de
Laveley till upphovsman. Hela regeringens
ställning har varit allvarligt hotad, och
van Zeeland har ingivit kabinettets
avskedsansökan, som konungen dock vägrat
acceptera. Krisen avvärjes genom de
La-veleys avgång, vilken liberalerna krävt som
oundgängligt villkor för fortsatt stöd åt
regeringen. (Se 11/4 och 25/10.)
1H. Premierminister Hodza inlämnar hela
tjeckoslovakiska kabinettets avskedsansökan på
grund av finansminister Kalfuss* vägran att
taga ansvaret för statssubsidier åt
spannmålsmonopolet, emedan ingen täckning
härför finnes i budgeten. Hodza, som ånyo får
uppdraget, återkommer efter några dagar i
spetsen för en ombildad regering.
Marskalk Pilsudskis kista i
Wawelkatedra-lens krypta, varifrån kardinalärkebiskop
Sa-pieha på eget bevåg lät flytta den. (Se 24/6.)
Juli.
17. Snälltåget Lahore—Kalkutta urspårar vid
stationen Bihta. Åttio personer dödas, och
65 såras svårt. Detta är den största
tågolycka, som timat i Indien.
England undertecknar 1 London separata
flottraktater med Tyskland och Ryssland,
varom underhandlingar pågått under mer
än ett år och vilka innebära de båda sist
nämnda makternas anslutning till den
flott-traktat, som avslöts i London i början av
1936 mellan England, U. S. A. och
Frankrike och som stadgar, att flottmakterna
skola ge varandra förhandsunderrättelser
om sina byggnadsprogram och att de icke
skola överskrida vissa kvalitativa gränser.
Sålunda stadgas bl. a., att 35,000 ton skall
vara maximitonnage för slagskepp och att
ingen kanonkaliber får överstiga 40,6 cm.
IIK Oroligheter äga riini i Belgrad i samband
med inledande av debatten om ratificering
av konkordatet med Vatikanen, vilket
möter den häftigaste opposition från den
serbiska ortodoxa kyrkans sida, då romerska
kyrkan härigenom finge en privilegierad
ställning i Jugoslavien. En procession, som
efter bön i katedralen skulle draga genom
staden, förbjudes av polisen. Icke desto
293.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
