Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Sverige-minnet firat i Amerika. Av redaktör Sven Sandstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställt programpunkterna efter klockslag på grundval av de uppgifter, som via
svenska beskickningen i Washington lämnats av de olika festkommittéerna i
Förenta staterna. Då de flesta delegaterna förklarat sig ämna kvarstanna en eller
annan vecka efter den 6 juli, hade för deras räkning utarbetats specialprogram,
som gåvo möjlighet för var och en att ta del av olika verksamhetsfält och träffa
ledande personligheter, som hade anknytning till vederbörandes egna
intresseområden.
Man kan förmoda, att några av dessa möjligheter utnyttjades av de svenska
delegaterna. De kunde även glädja sig åt den amerikanska pressens
uppmärksamhet. Jag erinrar mig särskilt ett möte mellan några svenska delegater och
amerikanska pressmän på Barclay’s Hotel i New York, varvid amerikanarna fingo
tillfälle att pejla svenskarnas vetande i jordbruks-, industriella och sociala frågor.
Nu som vid många andra tillfällen svarade Svensk-amerikanska nyhetsbyrån i
New York med stor skicklighet för att den åsyftade kontakten nåddes.
Av skilda orsaker blev det synnerligen få tillfällen, då delegaterna — utanför
den krävande bankettramen -—- kunde komma till tals med amerikasvenskarna.
Våra stamfränder i USA hade sett fram mot detta möte med rikssvenskar i
framskjuten ställning ined högt spända förhoppningar. Tidpunkten att dryfta
gemensamma intressen var sällsport gynnsam. Amerikasvenskarna voro i första hand
angelägna om att ur landsmäns mun få bekräftat vad de genom den amerikanska
pressen läst rörande välmågan och de sociala förbättringarna i Sverige, men hade
också egna frågor att föra till torgs. Dit hörde det alltmera trängande behovet
att skapa en kulturellt givande samverkan med moderlandet. Fast tiderna nu voro
hårda i Förenta staterna, var det ingen av alla de amerikasvenskar, vilka
strömmat till Wilmington, Philadelphia, New York och Boston, som ifrågasatte
ekonomisk hjälp från Sverige. Man var beredd, nu som tidigare, att låta de ekonomiska
bidragen gå i riktning väster—öster.
Svenskhetens väsen i Amerika bär i hög grad 1880-talets prägel, det
omvittnades från många håll. Det var onekligen beklagligt, att ytterst få personliga
sammanträffanden kunde ordnas mellan de gästande rikssvenskarna och
representanter för amerikasvenskarna. Meningsutbyten mellan stamfränderna skulle utan
tvivel blivit av stort värde. Det finns många klyftor att bygga över, klyftor som
kommit till på grund av oförstånd eller okunnighet. Och det är ju inte precis så
få ättlingar vi ha där över. H. L. Mencken uppger i sitt stora verk, »The
American Language», att 1930 fanns det 1,562,703 personer av svensk börd i USA.
Sverige är den sjunde i ordningen av immigrantnationerna — blott England,
Irland, Italien, Tyskland, Polen och Ryssland ligga före.
Med ali respekt för den svenska delegationens halt och kärna måste dock sägas,
att de kungligas besök var den allt överskuggande händelsen för amerikanarna
och våra landsmän därute. Tiotusentals artiklar i tusentals tidningar över hela
kontinenten skrevos om de kungliga gästerna redan veckor innan de satte sin
fot på amerikansk mark. Därvid berördes också den händelse, som föranledde
besöket. Man kan säga, att en lycklig slump gjorde, att konung Gustafs 80-årsdag
också kom att spela en stor roll i publiciteten kring Nya Sverige-minnet.
Konungens födelsedag inträffade ju dagen innan »Kungsholm» lämnade Göteborg, och
en viss resbrådska förmärktes därför, ett förhållande som den vakna amerikanska
pressen inte försummade att betona. Jag befann mig vid den tidpunkten i USA
och kunde märka, hur verkligt varma sympatierna för kung Gustaf voro.
Utförliga, rikt illustrerade artiklar om honom förekommo i dagstidningar,
bildtidningar och veckomagasin. Här kan det vara värt att påpeka, att amerikansk press
icke är så vårdslös med uppgifter, som vi gärna inbilla oss. Alla tidningar av
någon betydenhet — och de äro många — vinnlägga sig om att alltid lämna
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
