Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1938. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för det materiella framåtskridandet, men som här i landet hittills behandlats
tämligen styvmoderligt.
Vid Tekniska museet invigdes på våren den stora maskinhallen och på hösten
en järngruva. Den senare består av en ort om 100 m längd, där gruvarbetet och
dess metoder synnerligen realistiskt framställas.
Det hittills största sprängskottet i Europa avlossades i en gruva i Pfalz, varvid
med hjälp av 15 t sprängämnen c:a 200 000 t berg bröts loss. Det svenska rekordet
på området slogs i Kirunavaara, där ett stort gråbergsparti bortskaffades med ett
skott på över 8 t dynamit.
Förberedande geologiska och geofysiska undersökningar påbörjades i sydvästra
Skåne i avsikt att utröna, om djupborrningar efter olja och salt med utsikt till
framgång kunna företagas. Bl. a. arbetade man med »konstgjorda jordbävningar»:
genom ansenliga sprängskott, det största på 600 kg, sattes marken i skakningar,
vilkas fortplantning i olika riktningar uppmättes medelst känsliga seismografer.
Omfattande undersökningar påbörjades av Ingenjörsvetenskapsakademien för att
utröna lämpliga utvägar att tillgodose landets behov av flytande bränslen vid en
avspärrning.
En skifferoljefabrik, byggd med svenskt kapital, igångsattes i närheten av Narva
i Estland. C:a 40 000 t olja och bensin skall produceras per år. I utrustningen
ingår en 60 m lång skifferugn.
För Telefon-a.-b. L. M. Ericssons räkning uppfördes vid Midsommarkransen
utanför Stockholm en ny fabriksbyggnad med den betydande grundytan 250X130 m.
I Stuttgart byggdes på den korta tiden av tre månader en festhall med 20 000
sittplatser, helt av trä; den har triangulär sektion, 64X160 m grundyta och 29 m
höjd.
Till ett trätekniskt laboratorium vid Statens provningsanstalt donerades en
grundplåt av Svenska teknologföreningen.
I Tyskland började tryckerityper och klichéer tillverkas av konstharts; den
egentliga orsaken var knappheten på metaller, men produkterna ha även andra
fördelar, framför allt låg vikt — endast 1/8 mot stilmetallens.
I Amerika experimenterade man med biograffilm av aluminium.
Bildprojektionen sker genom reflektion. Materialet är billigt, åldras ej, nötes föga, är ej
eld-farligt och kan användas på bägge sidor.
En metod att belägga speglar med aluminium utexperimenterades i England.
Metallen anbringas — till en tjocklek av endast 1/100 000 mm — under vacuum
på spegelns framsida, varigenom man undviker sådana optiska fel som bero på
den vanliga silverbeläggningens placering på baksidan. Metoden användes bl. a.
vid Stockholms observatorium i Saltsjöbaden.
Genom sin »korrosionsnämnd» igångsatte Ingenjörsvetenskapsakademien
omfattande rostskyddsförsök. C:a 1 000 järnplåtar, förbehandlade och målade på olika sätt,
komma under en följd av år att utsättas för klimatets inverkan, vilken tid efter
annan registreras. Huvudstationen förlades till taket på vattenreservoaren i
Vanadis-lunden i Stockholm; för jämförelse finnes en station i ren luft på Lovö och en i
salthaltig luft på Korsö vid Sandhamn. Analogt härmed inrättades tre stationer i
Göteborg med omnejd och dessutom en i Flahult nära Jönköping och en i Gällivare.
En del av provplåtarna på dessa bägge stationer exponeras endast vissa tider av
året, varigenom speciella klimatinflytelser kunna studeras.
En amerikansk maskinfabrik framställde en kontinuerlig filmaskin. Ett antal
filar, 75 mm långa, äro på en punkt fastnitade vid ett ändlöst stålband, som löper
över ett par skivor. När bandet passerar skivorna, kunna filarna svänga ut
tangentiellt men passa på raksträckan ihop till en sammanhängande fil.
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
