Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1938. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Utrikeshandeln - Årsskörden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tw = iao
_____ Konjunkturinstitutets exportpris-
_ Svenska Handelsbankens export- p risindex •• Kommerskollegii partiprisindex / • / \ i i 1 \ 1 y 1
1 1 1 i i i i 1 \
\ \\ / / / 1 1 1 . ,v
k i / i :
vy....,
1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938
Sveriges export 1929—1938.
ber 1937 en siffra om 150,4 och hade redan i januari ökats till 174,6. I april hade
den stigit till 184,8, varefter den åter sjönk till 171,6 i juni. Sedan den i juli
stigit till 184,6, sjönk den åter månad efter månad och nådde i oktober ett bottenläge
av 151,1. Frakterna sjönko också under hela året med ett eller annat avbrott och
fraktindex (1913 = 100) stod i november i 119 mot 148 i november 1937 efter en
ansats till stegring i oktober (124) på grund av den efterfrågan på tonnage, som
krigsfaran i september framkallat. Antalet fartyg i trafik minskades också allt mer
och den 1 december rapporterades 20 stycken om sammanlagt 30 966 ton d. w.
upplagda av annan orsak än reparation, klassning eller vinteruppläggning. Ett år
tidigare var motsvarande siffra endast 2 fartyg om 3 156 ton d. w.
Arsskörden.
De höstsådda sädesfälten liksom vallarna övervintrade i allmänhet väl. Särskilt
hade höstvetet stått sig gott, medan däremot höstrågen lidit avsevärd skada och
tämligen allmänt måste sås om med vårsäd. Väderleksförhållandena voro under
våren rätt ojämna med frostnätter, blåsigt väder och föga nederbörd på olika håll.
Under juni och juli kom i allmänhet riklig nederbörd, som i hög grad förbättrade
utsikterna. Bärgningsvädret blev mycket ojämnt i olika delar av landet men i stort
sett gynnsamt. När hela skörderesultatet för året kunde överblickas, visade det sig
att vetet blivit långt bättre än för 1937 och betecknades i årsväxtrapporten med 3,8
för höstvetet och 3,3 för vårvetet mot resp. 3,4 och 3,0 föregående skördeår (3
betecknar »medelgod» och 4 »god» skörd). Rågen hade hållit sig på ungefär
samma medelgoda nivå, medan såväl korn som havre och blandsäd angåvos med
värdesiffran 3,7 mot resp. 3,0, 3,3 och 3,2 året förut. Även ärter, bönor och vicker
samt rotfrukter höllo medelskörd eller något bättre, och slutligen var höskörden
över medelmåttan, ehuru den ej nådde upp till samma höga siffror som för 1937.
Trots att prisen på jordbruksalster sjönko rätt väsentligt blev det slutliga värdet
av skörden gott.
Statistiska centralbyråns preliminära beräkningar över det kvantitativa
skörderesultatet av de viktigaste växtslagen i jämförelse med de närmast föregående
åren ställde sig sålunda (i tusental deciton):
149:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
