- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sextonde årgången (händelserna 1938) /
166

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avtalsrörelser och arbetskonflikter. Av redaktör Th. Swedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bland de första viktigare uppgörelserna på den industriella arbetsmarknaden
märktes ett nytt tvåårigt avtal för de mekaniska verkstäderna. Fredsvillkoren voro
dock mycket tyngande. Utgående timlöner och minimilöner ökades med 8 öre för
yrkesarbetare och 9 öre för grovarbetare, varjämte ackorden höjdes med 7,5 procent,
ökningen av lönekostnader, som denna uppgörelse medförde, beräknades till icke
mindre än 15 millioner kronor eller ungefär lika mycket som företagens
sammanlagda halva vinst under det närmast föregående året. Genom dessa nya förhöjningar
hade (le svenska verkstadslönerna åter blivit topplöner. Det enda europeiska land,
som skulle kunna tävla, var England, ehuru svårigheterna att finna säkra
jämförelsepunkter gjorde det vanskligt att fastställa, vilketdera landet, som här ledde. För
metallverken träffades uppgörelse på i stort sett samma grunder, som gällde för
järnverken, dock med den skillnaden, att avtalet endast fick ettårig giltighetstid.
För järnbruksförbundets och mellansvenska gruvförbundets gruvor träffades vid
förhandsförhandlingar tvååriga avtal, innebärande en förhöjning av ackorden med
10 respektive 8 procent. Även för byggnadsämnesindustrien träffades tvåårigt
avtal. Timlönerna höjdes här med 8 öre och ackorden med 7 procent. För
Höganäsver-ken och porslinsfabrikerna träffades likaledes nya avtal, gällande till utgången av
1939. Fredlig uppgörelse kom även till stånd inom den på sågverk,
pappersmassefabriker och pappersbruk uppdelade träindustrien. De nya avtalen gällde dock
endast till årets slut, då de emellertid prolongerades på ytterligare ett år. Avtalet vid
sågverken innebar en ökning av timlönerna med 5 öre och av ackord med 7 procent.
Vid pappersmassefabrikerna ökades timförtjänsten för driftarbetare med i regel
likaledes 7 procent och för utearbetare med 10 öre. Vid pappersbruken slutligen
gick löneregleringen ut på en höjning av timlönerna med 4—7 öre och av
ackorden med i allmänhet 7,5 procent.

En avtalsuppgörelse, som tilldrog sig särskild uppmärksamhet, var den mellan
tidningarnas arbetsgivareförening och typografförbundet, omfattande omkring
halvtannat hundratal tidningar. Enligt detta avtal, som fastställdes till den 1 juli
1946, tryggades arbetsfreden under huvudavtalets giltighetstid, och även
intressetvister lades under en särskild skiljenämnd. Samtidigt med denna uppgörelse
överenskoms om konjunkturtillägg med 7 procent under dåvarande löneavtals
giltighetstid, d. v. s. till 1 juli 1938. Senare träffades ett nytt löneavtal, gällande
till och med den 30 juni 1940, efter i stort sett samma linjer som det efter
konflikten i de grafiska facken undertecknade avtalet med civiltryckerierna. Det
sedan december 1937 utgående konjunkturtillägget bibehölls oförändrat men
gjordes rörligt i relation till socialstyrelsens levnadskostnadsindex. Såväl avtalslöner
som utgående löner höjdes med 4 à 4V> procent. Efter förhandsförhandlingar
prolongerades avtalet för chokladindustrien och för tändsticksindustrien på två år.
För jordbruket kom omkring årsskiftet ett nytt avtal till stånd, dock endast med
giltighetstid till den 1 november. Kontantlönerna höjdes med i allmänhet 30 à
50 kr. och timlönerna med 6—8 öre, varvid 4 à 5 öre betraktades som
kompensation för den förkortade arbetstiden. Under hösten förlängdes detta avtal på
ytterligare ett år, varvid en omflyttning av lönegrupperna till specialarbetarnas
förmån vidtogs, samtidigt som lönerna för jordbrukets egentliga grovarbetare
höjdes med ungefär 2 procent.

Årets mest uppmärksammade konflikt var emellertid den, som den 17 januari
utbröt vid hotell och restauranger. De av denna direkt berörda uppgingo
visserligen icke till stort mer än i runt tal 20 000 personer, men den hade
indirekta verkningar i form av inställda leveranser för ungefär lika många
utomstående. Det låg också i sakens natur, att en hela landet omfattande
hotellkonflikts störande inverkan på det dagliga livet måste bli mångfaldigt större än en
lika omfattande industrikonflikts. För de olika faserna i denna konflikt redo-

166:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1938/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free