Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1938 - Janne Nilsson - Fredrik Törnvall - Knut Andersson - Oscar Mannström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kurt Bergendal. Janne Nilsson. Thore Thelander. Fredrik Törnvall.
(Se föreg, sida.)
Janne Nilsson, f. 1882. Var efter jordbruksstudier i hembygden under sex år järnvägsarbetare
i Nordamerika, arrenderade efter sin återkomst tili Sverige sedan 1912 kronoegendomen Hörby
boställe. Blev i Hörby mycket anlitad för kommunala och andra allmänna värv, var bl. a.
under 15 år ordförande i kommunalfullmäktige, ledamot av Malmöhus läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott sedan 1927, landstingsman sedan 1919. Ledamot av andra kammaren
sedan 1921, av bevillningsutskottet 1925—32, av 1930 års försvarskommission, av
försvarsutskottet vid 1936 års riksdag, riksgäldsfullmäktig 1934—36. Försvarsminister sedan 1936. Tillhörde
från början Jordbrukarnas Riksförbund, den högerbetonade delen av det blivande
bondeförbundet, och dess konservativa grundäskådning övergav han aldrig, även om han kom att
tillhöra en koalitionsregering med socialdemokratisk ledning och majoritet (P. A. Hanssons andra)
efter att förut ha varit försvarsminister i Bramstorps kortvariga ministär. »Att Janne Nilsson
kvarstod på denna post mottogs med uppriktig tillfredsställelse av alla försvarsvänliga kretsar
i landet som underpant på att det löfte, som avgavs i regeringsförklaringen om 1936 års
försvarsordnings fullföljande, också till punkt och pricka skulle verkställas. Säkerligen har han
under senare år uträttat mycket värdefullt för vårt försvar. Med den nya försvarsordningens
tillkomst, vilket också var tidpunkten för försvarsviljans anammande av allt Sveriges folk, är
Janne Nilssons namn historiskt outplånligt förknippat.» Död den 9 december.
Fredrik Törnvall, f. 1855. Fil. licentiat i klassiska språk i Uppsala 1883, lektor i Umeå 1885—
97, rektor vid Sundsvalls h. a. läroverk 1898, i Strängnäs 1908—21, folkskolinspektör i
Västerbotten 1890—92. Utgav skrifter i klassisk filologi, religionsfilosofi m. m. Död den
12 december.
Knut Andersson, f. 1868. Son till den på sin tid bekante byggmästaren Johan Andersson,
vilken genom omfattande byggen och husaffärer i huvudstaden grundlade en högst betydande
förmögenhet. Ägnade sig efter avslutad skolgång åt estetiska och musikaliska studier, var under
någon tid verksam utomlands som utövande musiker och lärare i musik, drog sig vid faderns
frånfälle 1897 tillbaka till privatlivet och bosatte sig i Stockholm, där han förde ett mycket
isolerat liv. Donerade efter sin moders död 1922 omkring 5 millioner kr. till Stiftelsen Therese och
Johan Anderssons minne, förvaltad av Karolinska institutet och avsedd för läkekonstens
främjande genom svenska forskare. »Knut Anderssons donation för medicinsk forskning har varit
en av de allra viktigaste av de faktorer, som möjliggjort för den svenska medicinen att hålla
jämna steg med den övriga snabba kulturella utvecklingen i landet under de senaste
årtiondena. Knut Anderssons namn skall därför alltid inta en hedersplats i vår odlings "historia.»
(Prof. Hilding Bergstrand.) Död den 22 december.
Oscar Mannström, f. 1875. Fil. kand. 1901, sekr. i K. F. U. M., Göteborg, 1900, medarbetare
i Vårt Land 1902, i Stockholms Dagblad 1904—23, i Svenska Dagbladet 1925, sekreterare i
Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran 1908, ledamot av Pro fide et christianismos
skriftutskott 1911, dess sekreterare 1930, ledamot av Svenska kyrkans diakonistyrelses utskott
för kyrklig konst 1919. Prästvigd 1919, kyrkoadjunkt i Adolf Fredriks församling i Stockholm
sedan 1925. Utgav diktsamlingar, minnesskrift och kantat till Adolf Fredriks kyrkas
150-års-jubileum, psalmöversättare, representerad i svenska kyrkans nya psalmbok med fyra nummer,
bland vilka »Stilla natt, heliga natt», aftonpsalmen »Bliv kvar hos mig; se, dagens slut är när»
och begravningspsalmen »En dalande dag», översatte bl. a. Garborg, Ricard och Klaveness, an-
272:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>