Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europeiska riksgränser flyttade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«rns krav. Berlin var å andra sidan emot densamma, emedan Rutenien under
Tjeckoslovakien skulle bilda en brygga för Tyskland över till Rumänien. Polen
•och Ungern ville å sin sida spärra den tyska maktexpansionen österut.
Tjeckoslovakien vägrade att gå med på de ungerska kraven i hela deras vidd, då de
delvis gällde ytterst bördiga och folkrika områden. Då ståndpunkterna ej kunde
sammanjämkas, avbrötos förhandlingarna 13/10. Ungerns utrikesminister de Kanya
förklarade, att Ungern skulle vända sig till de fyra stormakterna.
Den internationella organisation, som tillsatts för den slutliga revisionen av
tysk-tjeckiska gränsen — ambassadörkonferensen — sammanträdde 13/10 för att
mottaga de tyska och tjeckiska förslagen om denna revision. Det visade sig, att
båda regeringarna accepterat linjen från 10 oktober, vilken markerade gränsen
för den tyska militärockupationen, såsom den provisoriskt slutgiltiga gränsen och
beslutat göra erforderliga ändringar genom direkta förhandlingar utan att
tillgripa omröstningar.
Den 14/10 mottog Hitler i München representanter för Tjeckoslovakien och
Ungern, medan en representant för ungerska utrikesministeriet hade företräde hos
Mussolini. Samtidigt kallade Ungern fem årsklasser under fanorna. Under den
följande veckan gjorde Pragregeringen den ungerska upprepade erbjudanden av
alltmer långtgående art, men dessa avvisades av Budapest. Ungerska irreguljära
styrkor voro i aktion i gränsdistrikten, där de bl. a. sökte spränga järnvägsbroar
1 luften, tills tjeckoslovakiska reguljära styrkor ingrepo i distrikten, varvid 13
ungrare dödades. När Ungern avvisat det fjärde tjeckoslovakiska erbjudandet,
föreslog Prag 26/10 skiljedom, ett förslag som Ungern följande dag antog. Man
«nades om att erbjuda Tyskland och Italien skiljedomarskapet, vilket dessa båda
länders regeringar också åtogo sig.
Den 2/11 hade de tyska och italienska utrikesministrarna vid möte i Wien
utstakat de nya gränserna mellan Ungern och Tjeckoslovakien. Beslutet utföll till
förmån för Ungern, som fick de omstridda distrikten på tre undantag när.
Undantagen omfattade bl. a. Slovakiens huvudstad Bratislawa. Den del av Rutenien,
som återstod efter delningen, blev under namnet Karpato-Ukraina en autonom
republik under Tjeckoslovakien, och återstoden av Slovakien fick liknande status.
Skiljedomen väckte besvikelse i Polen, där man hoppades på polsk-ungersk gräns,
och även slovakerna blevo besvikna, då 20 procent av dem kommo under ungerskt
herravälde. Även Prag var missnöjt, enär det ansåg, att oväntat stora områden
avskilts. Under månaden närmast efter gränsuppgörelsen inträffade upprepade,
mer eller mindre blodiga sammanstötningar mellan olika nationaliteter vid de
nydragna gränserna i Slovakien och Rutenien.
Den 30/11 valde tjeckiska nationalförsamlingen ny president efter Benesj.
Efterträdaren blev dr Emil Hacha, som fick 272 röster av 312 möjliga. Han stod
utanför partierna och hade en lysande karriär som domare och vetenskapsman bakom
sig. Följande dag blev en ny centralregering färdig i Prag med Rudolf Beran som
chef, Chvalkovsky som utrikesminister och Syrovy som försvarsminister.
Samtidigt bildades en tjeckisk-mährisk, en slovakisk och en karpato-ukramsk regering.
Gränsregleringarna hade berövat Tjeckoslovakien gott och väl en tredjedel av
dess område. Tyskland hade på fjorton punkter avskurit tjeckoslovakiska
riksjärnvägarnas huvudbanor. Tyska gränsen gick fram blott 30 km. från Prag och
2 km. från Skodaverken, en av världens starkaste rustningsindustrier. Den
stympade staten bildade knappast mera någon ekonomisk enhet. Den nya tjeckiska
regeringens in- och utrikespolitik föreföll vid årsskiftet av ekonomiska skäl komma
att syfta åt ett närmande till Tyskland.
311:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
