Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska Finlandshjälpen 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Styrelseledamöter t Stockholms rusthåll: fr. v. professor Henrik Cornell, ordföranden redaktör
Fredrik Ström, överdirektör Vilhelm Hernlund och civilingenjör E. Paul Wretlind.
Svenska Dagbladets insamling för Finlands Röda kors avslutades den 16 mars
efter att ha inbringat tillhopa över 550 000 kr.
En idé, som föll i god jord och snabbt realiserades landet runt, utgick från
Östergötland, där den s. k. rusthållarföreningen Ostgöta rusthåll bildades med
ändamål att på skilda sätt sörja för de frivilliga deltagarna från länet i Finlands
försvarskamp samt för deras familjer och andra anhöriga. Exemplet följdes såväl
läns- eller häradsvis som i Stockholm och andra städer. Såsom topporganisation
för denna verksamhet, vilken omfattade 25 länsförbund, tillkom den 21 februari
i huvudstaden »Centrala rusthållet» med prins Eugen som ordförande. Också vid
större enskilda företag startades »rusthåll» för i Finland stridande kamrater och
deras närmaste. Efter fredsslutet upphörde småningom understödsverksamheten
för förutvarande Finlandsfrivilliga. Rusthållen inriktade sig i stället bl. a. på att
stödja de nyupprättade hemvärnen i resp. län. Också i det stora svenska
försvarslånet, varom läses på annan plats i årsboken, tecknade olika rusthållarföreningar
betydande summor.
Den 10 februari höllo representanter för svenska städer en konferens i
Stockholm, varvid även Stadsförbundet, Landskommunernas förbund och
Landstingsförbundet företräddes. De närvarande beslöto föreslå städerna att bispringa de
finska kommunerna genom att ditsända arbetande studiedelegationer av
brandpersonal, röjnings- och reparationsmanskap, sjukvårds- och teknisk personal m. fi.
Initiativet resulterade i, att ett 50-tal svenska kommuner med Stockholm i spetsen
på detta sätt »adopterade» ett motsvarande antal finska samhällen av samma
storleksordning. De sålunda knutna förbindelserna upprätthöllos även efter krigets
slut och gåvo ofta goda praktiska resultat.
Behovet av civil arbetskraft bakom fronten var under kriget stort i Finland. Med
anledning härav utfärdade Landsorganisationen i Sverige ett den 27 februari
publicerat upprop till landets fackligt organiserade arbetare, att de måtte i all möjlig
mån ställa sig till förfogande. I detta sammanhang utgav landssekretariatet även en
oförbehållsam sympatiförklaring för de svenska frivilligas insatser vid den finska
fronten för att därigenom underlätta rekryteringen. En kommitté för arbetshjälp
åt Finland bildades med en centralbyrå i Stockholm och lokala antagningsbyråer
landet runt. Kommittén sammansättes av representanter för Landsorganisationen,
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
