Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regimskifte i Svenska Dagbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regimskifte t Svenska Dagbladet.
Den 31 maj publicerades meddelandet, att aktiemajoriteten i a.-b. Svenska
Dagbladets stiftelse, vilket bolag äger aktiemajoriteten i Svenska Dagbladets a.-b.,
försålts till ett konsortium, företrätt av fil. dr Harald Nordenson och fil. dr Ivar
Anderson. Vid extra bolagsstämma den 8 juni utsågos till ledamöter av bolagets
styrelse dr Harald Nordenson, dr Ivar Anderson, professor Erik Wellander och
direktör Harry Grönfors. Vid konstituerande styrelsesammanträde samma dag
valdes dr Nordenson till ordförande, dr Anderson till huvudredaktör och
verkställande direktör samt direktör Grönfors till vice verkställande direktör och
ekonomichef.
I numret för den 1 juli riktades till Svenska Dagbladets läsare av den nye
huvudredaktören en deklaration, som innehöll följande:
Det regimskifte, som nu ägt rum, innebär icke nègon förändring i den kurs Svenska Dagbladet
under många årtionden följt i sin strävan att stèlsätta nationalkänslan, stärka försvaret, främja
vårt lands andliga och materiella odling samt tillvarataga den svenska folkkraften. Den senaste
tidens brådstörtade och omvälvande händelser ute i världen ställa oss emellertid inför nya
problem, som tvinga till omprövning av alla program och nyorientering på alla områden. Detta
ställer särskilda krav på en tidning, som har förmånen att som sina läsare räkna en betydande del
av de samhällsskikt, vilka gjort väsentliga insatser för att skapa den andliga och materiella
kultur, som uppbär det nuvarande svenska samhället.
På ytan verkar vårt land ganska oberört av den kris, som Europas statsliv och civilisation i
dessa dagar genomgår, men vi veta att den kommer att medföra svåra prövningar även för vår del.
Stort är därför det ansvar, som vilar på vår generation. På vår vilja att bringa offer, på vår
nationella sammanhållning liksom på statsledningens förutseende och förmåga att möta det nya
lägets krav beror det, om Sveriges framtid och frihet skola kunna tryggas. Mera bjudande än
någonsin framstår nu skyldigheten att i allt vårt handlande se till att de nationella intressena
skyddas och att det svenska kulturarvet bevaras.
Denna uppgift för svensk politik överskuggar alla andra. Dessbättre stänga i detta fall numera
inga partigränser möjligheterna för en samverkan kring det väsentliga. Men det bör icke förgätas
att en vidare uppgift, betydelsefull redan med tanke på de egna nationella intressena, gives oss,
den uppgift som anvisas av Sveriges läge som Nordens största stat. Undgå vi krigets hemsökelser,
så faller på oss med fördubblad tyngd plikten att lämna vår medverkan till det
återuppbyggnadsarbete, som förestår i Norden. Detta är en uppgift, som måste mötas med öppet verklighetssinne
och beslutsamt ställningstagande.
Även krisens återverkningar på våra inre samhällsförhållanden komma att ställa oss inför
problem, vilkas lösning kräver en kraftanspänning av stora mått. Det fordras icke blott en ändring
i folkets inställning till det allmännas krav och till de egna bekvämlighetsidealen. Här fordras
en fördomsfri prövning av mål och medel, en prövning av samhällsorganisationens effektivitet,
av folkstyrelsens praktiska arbetsformer och av folkförsörjningens problem under de nya
förutsättningar, som den pågående världskrisen skapat. Särskilt näringslivets frågor få under
kommande år ett ökat allvar. Den fria företagsamhet, som möjliggjort de senaste årtiondenas starka
ekonomiska uppsving, är alltjämt förutsättningen för att vårt lands rika produktiva resurser
skola bliva tillvaratagna och att grundvalarna för vårt folks försörjning säkerställas och vidgas.
Den politik, som skall lösa dessa uppgifter, måste vara positiv och bäras av tron på vårt folk
och dess framtidsmöjligheter. Den får icke låta initiativet till nödvändiga förändringar gå sig ur
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>